Om att se pigg ut

”Vad pigg du ser ut!” Jag jobbade för ovanlighets skull inne på kontoret idag. Det var väldigt få där, och fint att prata en liten stund med några från andra avdelningar som jag inte träffat ens digitalt under den här hemma-jobbar-tiden. Flera av dem sa att jag såg pigg ut, och det får jag höra ganska ofta (i den mån jag nu träffar folk).

Det är förstås sagt i all välmening men också med en viss förvåning i rösten. Och visst kan jag se pigg ut – då. Det går bra att gaska upp sig ett tag, men sen kommer reaktionen. Jag åkte hem och la mig under kedjetäcket och sov på eftermiddagen. Jag vilade mig i form att kunna laga mat, men kände direkt när min man kom in i köket att jag blev rörig i huvudet och matt i kroppen. Men bara jag fick vara ensam i tystnad så gick det bra.

Apropå tystnad så har jag köpt flera par öronproppar på apoteket att ha på olika ställen. Ett par i handväskan, ett par i sovrummet och ett par i köket. De är gjorda av silikon tror jag, med ett snöre emellan dem så att de inte kommer bort lika lätt. Mycket effektiva och lättare att få in i öronen än andra öronproppar jag provat.

2 svar på ”Om att se pigg ut

  1. Åhhh vad jag känner igen det där. Det är så jobbigt att alla liksom ska bedöma en man vill helst bara vara så känner jag i alla fall.
    Vad fint att din vikt gått ner. Jag har svårt att äta när jag har ångest så jag gick ner allt för mycket en tid men nu är det ok. Tänk så det kan vara. Ha en fin helg! Kram

    • Ja eller hur, men jag tror också att det är en lättnad från deras sida. Att de är oroliga för mig, men blir glada när de ser hur pigg jag ser ut. Kram ❤️

Lämna ett svar till Pia Borrman Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *