Alltså!

Jag har gjort en Facebook-grupp för Språk- och slöjdkaféet och bjudit in folk att vara med. Det kändes som ett enkelt och snabbt sätt att sprida information och hålla kontakt. Alltså – det är rent otroligt men nu är det 35 medlemmar i Facebook-gruppen!! Mer än dubbelt så många än som svarade på mitt första upprop! Det här ska bli så hjärtinnerligen roligt!

Erja Lempinen är fotografen som tagit bilderna till den lättlästa boken om handarbete, och hon har skickat bilden på mina händer som broderar så att biblioteket kan använda den i programbladet och i flygblad. Jag får gärna använda den, så himla snällt! Det är bra med en bild som visar vad som görs, och inte enbart det färdiga resultatet.

Tisdag 22 maj träffas vi som kan för informationsmöte på biblioteket. Det ska bli spännande att träffa alla volontärer som är kvinnor i olika åldrar, även yngre.

Jag blev väldigt sugen på att brodera på nålfiltad ull när jag såg bilden så jag får nog ta upp det igen!

Här några exempel på sånt jag gjorde för två år sedan.


Den spännande fortsättningen och så pensionatet på beställning

Jag ber om ursäkt om min cliff hanger från igår påverkade vissas nattsömn, men nu kan det avslöjas: jag ska starta Språk- & Slöjdkafé! En mötesplats där nya och gamla Väsbybor kan handarbeta och samspråka tillsammans. Biblioteket är helt med på tåget och ställer lokal till förfogande, bjuder på fika och ordnar marknadsföring. Jag startar i september så blir det en testomgång med tio tisdagkvällar. Under förutsättning att jag lyckas ragga fler volontärer. Jag kan inte ta på mig att köra allting själv. Dessutom är ju tanken att det ska vara ett tillfälle att öva på att samtala på svenska, och då behöver vi ju vara några med svenska som modersmål. Så om du bor i Upplands Väsby med omnejd och kan se vad som är bak och fram på en virknål så är du varmt välkommen att höra av dig! Du behöver inte ta på dig att göra så mycket, men det är roligt om vi är flera!

Det här har jag tänkt göra länge, jag har bara väntat på att jag ska känna att jag orkar. För ett par år sedan kunde man anmäla intresse för att bli ihop-parad med en nyanländ person för att träna svenska men framför allt få nya bekantskaper. Jag ville så gärna men det var helt fel tid för mig då.

 

För några veckor sedan var det en läsare av bloggen som hörde av sig och undrade om jag hade någon bild på min mormor och morfars pensionat i Söderhamn. Nu har min moster skickat den enda bild hon har, och här står min morfar vintern 1955-56 utanför Mårtensons pensionat! Det är inte mycket av själva huset man ser, det är bara en litet bit till vänster. Men skylten är ju väldigt stilig! Till höger är annexet där de också hade en del gäster boende. Mina föräldrar gifte sig i Söderhamns kyrka 1962 och hade bröllopsmiddagen här, så jag har några korta snuttar film på huset med den stora trappan.

Jag har också små reklamkort från pensionatet. Visst är det underbart! Propra rum med goda bäddar. Rinnande vatten. Rekommenderas!

Huset revs 1968 och jag har ett svagt minne av att jag slog i en framtand i ett tvättställ där. Tanden ”dog” och blev lite brungrön. Jag minns desto starkare när jag låg och skulle sova en kväll i vår lägenhet i Västertorp. Jag var 6 år och ville för allt i världen att jag skulle tappa den fula framtanden, och så kände jag plötsligt att den var lös! Jag sprang upp och berättade för mina föräldrar – en lyckans kväll!

 

 

Fortfarande pigg

Jag är fortsatt pigg, och har inte haft någon riktig svacka på länge nu. Känslan av att vara övertaggad poppar upp ibland, och den är härlig och lite frustrerande. Härlig av förklarliga skäl och frustrationen tror jag mest beror på att jag har så mycket att ta igen. Jag vill göra allt samtidigt och mycket och jämt! Men jag får också korta glimtar av ångest som håller mig tillbaka.

I helgen ska dottern och jag åka skidor i Romme tillsammans för sjunde året i rad! Det ser jag mycket fram emot, även om jag egentligen tänkt träna lårmusklerna så att jag skulle orka bättre. Det är roligare att åka då också. Men nu är det som det är, och det blir mysigt att bara vara tillsammans, utomhus hela helgen, gulaschsoppa till lunch, bo på hotell och kolla på Mello på kvällen.

Helgen därpå är det Syfestivalen igen. För en gångs skull har jag kollat in programmet i god tid. Och det var bra för två av mina favoriter har workshops: Anna Wengdin med yllebroderi och Britt-Marie Christoffersson med broderi på stickat. Jag ska åka dit på fredagen, och kanske delta i någon workshop.

En nära vän föreslog att jag skulle brodera en pippi som flyger, och nu var det dags – nu flyger jag!

Jobbat två dagar och jubileum! ??

Nu har jag jobbat i två dagar och det har gått bra. Igår när jag åkte hem strax efter kl 10 (!) kände jag mig pigg, stark och glad! Det här går som en dans! Idag var jag betydligt tröttare och hade svårare att koncentrera mig, men det är mer som jag räknat med att det skulle vara. Jag känner mig nöjd. I morgon ska jag vara hemma, jobba någon timme, promenera och ta det lugnt. Jag vägrar dras ner av trötthetskänslan!

image

Idag fyller bloggen 1 år!!! Tänk om jag vetat för ett år sedan hur mycket den skulle komma att betyda för mig, hur många tankar jag formulerat och insikter jag fått tack vare att jag skrivit fram dem! Jag har publicerat 356 inlägg, mer än ett om dagen! Att döma av ordmolnet har skrivit mest om utmattningssyndrom, återhämtning och broderi, föga överraskande. 

Jag har tänkt på hur det skulle varit om inte social medier fanns. Jag undrar hur det gått med mina smycken, broderiet och allt annat. Nu har jag hela tiden fått peppning av att andra tyckt om det jag gjort, att det ÄR något. Om jag inte fått det kanske jag inte dragits med lika mycket? Tråkigt nog är vi nog många som är mer eller mindre beroende av andras feedback på det vi gör. Men sociala medier ger mig ju också en fantastisk möjlighet att se vad andra gör och att inspireras. En ny värld öppnades för mig och min kreativa sida har fått massor av näring, vilket bidragit till mitt tillfrisknande!

 

Min farmors handarbete

Min farmor Sigrid handarbetade mycket och älskade färg. Ibland kunde det bli lite väl mycket av den varan för min del. Jag har en underbar kökssoffa som min farmors pappa snickrade till henne och farfar i bröllopspresent. Jag skrapade bort lager av olivgrönt, orange och starkt mellanblå innan jag kom till trät! Det var likadant med mycket av det hon virkade.

När min syster och jag var hos pappa förra helgen tittade vi igenom en del av det hon gjort, och tog med oss en del hem. Flera vackra vävda dukar och bonader, virkade stjärnor (i många färger!) och broderade dukar. Här är en del av det jag fick, visst är det vackert!

image