Etikettarkiv: resa

Softar i solstol

Publicerat av
Svara

Jag är på Gran Canarias sydkust på en veckas viloläger tillsammans med min goda vän T. Det är tredje året i rad som vi åker söderut strax efter jul- och nyårshelgerna. Det är ca 20 grader varmt och soligt med ett och annat välbehövligt moln. Vi gör i stort sett ingenting och det är liksom det som är meningen. Det är lågsäsong och inte så farligt mycket folk här heller.

Vi förundras över att så många sitter och äter inomhus i den bjärt upplysta och larmiga matsalen, när det går att sitta utomhus där det är mycket tystare och mysigare. Jag får nästan panik där inne av alla ljud. Det slamrar från diskplockningen och folk pratar högt i ett rum helt utan ljuddämpande material. Tur att vi slipper sitta där!

Ikväll har vi bokat bord i hotellets restaurang med inhemsk kanarisk mat. Det ska bli spännande!

 

Att stå emot

Publicerat av
6

Nu ska jag skriva något pinsamt om min vikt igen. Jag gick alltså ner 10 kg i vikt under hösten, fram till julen. Jag hade bestämt att jag skulle tillåta mig att äta utan tanke på viktnedgång under själva julafton och nyårsafton, men annars hålla på min diet. Målet var att hålla vikten över julhelgerna, inte att gå ner. Visst låter det som en bra plan!

Nu kan jag berätta att det inte höll. Det började med att jag tog någon enstaka pepparkaka och smakade ett par bitar julgodis under veckan innan jul. Inte så farligt kanske, men jag hamnade snabbt på ett sluttande plan och under juldagarna blev det mycket julgodis.

Så var det dags för resan till Agadir. Här hade jag inte heller tänkt att jag skulle behöva tänka på mathållningen, men det får ju vara någon måtta i alla fall! Men nejdå, det fanns ingen måtta. De serverade en av mina stora favoriter till efterrrät både lunch och middag VARJE DAG: brylépudding. Åt jag det efter lunch och middag varje dag? JAJAMENSAN!

Och så slutligen var jag på konferens i Varberg under veckan som gick. Där fanns ett ganska överdådigt fika både för- och eftermiddag. Åt jag en liten kaka kanske? Eller höll jag mig till det stora utbud av god frukt som serverades? Nej, jag åt så mycket jag kunde utan att skämmas inför mina kollegor. Kanske lite mer än så. Jag smugglade också med mig några biscottiskorpor i en servett för att ha till mitt kvällste på rummet, och några kakor att ha med på tåget hem.

Det här är så pinsamt och skamligt att berätta! Vad är det med mig??

De tio kg jag gick ner under hösten är rejält knaprade på, men det är dags att glömma det och ta nya tag. Jag ångrar djupt att jag släppte det taget för ett år sedan, och tillät mig att gå upp allt jag gått ner under hösten 2017 och mer därtill.

Jag såg hibiskus blomma i Agadir, och vi har en hemma också. Så vackra med sina djupt gröna blanka blad och röda blommor!

På konferensen var det en deltagare som sa till mig att jag är så fin, och måste ha gått ner rejält sedan vi sågs senast i september. Jag blev lite överraskad över att jag blev så odelat glad för den kommentaren. Lite plumpt var det allt, jag skulle inte säga det själv till någon. Men jag tänker att den skulle kunna hjälpa mig lite nu, att jag ska kunna motiveras av den.

I mitt jobb formulerar vi ofta mål och syften med olika insatser och projekt. Syftet med min viktnedgång är att jag ska få en bättre hälsa och att jag vill se finare ut. Målet är att gå ner ca 3 kg i månaden fram till sommaren, och hålla vikten någorlunda under sommaren för att fortsätta viktnedgången under hösten. Det är inte orealistiskt, men jag måste vara tillräckligt motiverad för att det ska funka. Jag har lyckats med många saker genom att helt enkelt bestämma mig för det, så som att sluta röka och att bli av med starka rädslor.

Heja mig!

Broderi på resa

Publicerat av
Svara

Jag är glad att jag tog med broderiet till konferensen i Varberg, Jag fick lite tid mellan möte och middag. Först tappade jag upp ett bad i badkaret! Jag har inte badat i badkar på årtionden, och jag måste säga att jag fick lite dåligt samvete när jag såg hur mycket vatten det gick åt. Varmt vatten. Det finns fyra värmeljus i rummet så jag tände alla dem och satte runt badkaret. Riktigt mysigt. Men inte så länge, och när jag hade talat om för mig själv att det inte spelar någon roll för miljön om jag badar länge eller kliver upp innan vattnet svalnat (och jag tröttnat) så klev jag upp och satte mig att brodera. Så här såg jag ut då.

Jag är fortfarande blöt i håret i nacken från badet.

Min man smsade att jag fått kallelse till både neurologen och psykiatern med posten idag. Det känns bra. Jag är omhändertagen. Det är en känsla jag tycker om och som är viktig för mig. Jag är stark men behöver andra.

Neurologen skulle kalla mig till besök när jag tagit den ökade dosen Gabapentin i tre månader, så det var väntat. Det var också kallelsen till psykiatern – vi kom överens om att han skulle kalla mig efter ett halvår sedan senaste besöket. Ett erbjudande han gav så att jag inte skulle bli utskriven från psykiatrin utan kunna komma tillbaka vid behov. Jag tror att det är bra att prata med honom igen. Om hur svajigt det är för mig, även om det på det stora hela är bra. Höra hur jag ska tänka om medicinerna jag tar mot depression och ångest, om jag kan öka dosen. Jag behöver inte det nu men de här medicinerna känns som en livlina och ibland är jag orolig att den är lite väl tunn. Jag för en kamp och den tröttar.

Ovant

Publicerat av
Svara

Det var uppenbarligen ovant att arbeta för jag tog liksom slut på eftermiddagen. När jag gick till pendeltåget kändes det nästan oöverstigligt att ens åka hem. Men jag intalade mig själv att det var dags att plocka fram verktygslådan och snickra ihop en strategi baserad på det jag redan vet, och så här blev den:

1. Säga högt till mig själv: jag VET att det inte är farligt – det går över.

2. Vila.

3. Se över kalendern: behöver något skalas bort eller skjutas på framåt i tiden? Vad kan förenklas, till exempel strunta i att laga mat och köpa något färdigt till middag?

4. OM det blir för mycket även över tid så får jag ta tag i det då. Fundera på att gå ner i arbetstid till exempel.

På onsdag börjar Språk- och slöjdkaféet och jag hoppas verkligen att jag får ihop tillräckligt många volontärer. De har troppat av så jag ska nog försöka få ihop fler så det inte blir så sårbart. Jag har lovat dottern att inte vara där varje onsdag. Hon är orolig för mig, lilla gumman. ❤️

Här är bilder på keramik jag köpte i Agadir.

Tagine: ett kärl av keramik som används att laga mat i ugnen med. Vanligt i Nordafrika. Just den här är liten och passar till flingsalt till exempel.

Jag hade svårt att välja färg till en början, det fanns så många vackra. Men nu är jag väldigt nöjd med blått! Den minsta skålen fick jag på köpet.

 

Njuter av det vackra

Publicerat av
Svara

Jag måste visa några bilder av hur vackert här är! 

En i personalen sa att det är för kallt för marockaner nu, att den bästa tiden är april. Men vi tycker att det är väldigt behagligt nu med lite mer rimlig värme. Dessutom är det skönt med lågsäsong och lite färre gäster.

Jag mår huvudsakligen väldigt bra här. Jag får sekundsnabba ilningar av ångest men de kommer sällan. Krypningarna i benen har hållit sig på uthärdlig nivå. I morgon ska vi delta i vattengympan som är en gång om dagen och avslutas med zumbaliknande dans – det ser så härligt ut och då deltar ett helt gäng av den unga roliga personalen.

Agadir!

Publicerat av
Svara

Vi landade på Agadirs flygplats strax innan mörkret lade sig, och hade en förbokad taxi som tog oss till hotellet, 40 minuter bort. Väl framme på hotellet var det helt mörkt ute men middagsbuffén var i full gång så vi kunde sätta oss till bords. 

Här är otroligt fint! Rummet är nog det finaste hotellrum jag bott i. Inredningen på hotellet är både så kallat internationell och marockansk på samma gång. Vackra mörka träslag och små nischer med fina lampor eller skulpturer.

Efter en mycket god frukost i morse letade vi upp två solstolar som blev vår fasta punkt under dagen. Det var riktigt kyligt i morse men under dagen hann solen värma upp luften ordentligt.

Jag hade lite känningar av WED/RLS igår men idag  har det varit bra  skönt

Vi har det oerhört skönt här!

PS. De vackra mönstren ovan fanns på väggarna på flygplatsen.

Nu vill jag åka!

Publicerat av
Svara

Jag är så himla sugen på att resa iväg nu och det är faktiskt bara två dagar kvar! En arbetsdag till innan jag är ledig i en vecka i Agadir! Packningen är påbörjad, och allt praktiskt är ordnat.

Det har varit några jobbiga dagar men det beror inte på att jag arbetat. Igår hade jag ovanligt mycket krypningar i främst benen, som inte stillade sig förrän till kvällen. Det tog mycket på mina krafter, det kände jag. Idag kändes det inte av så mycket men jag blev lite trött i hjärnan på eftermiddagen och hade svårt att fokusera. Det gjorde mig nedstämd att jag kände mig så korkad rent ut sagt. Den svåra känslan av hopplöshet kom över mig.

På hemvägen fick jag lite ångest och ringde min syster för att ha sällskap per telefon på pendeltåget. Det kändes bättre när jag kom hem. På en tiogradig ångestskala var det inte mer än en tvåa eller en trea, men tillräckligt för att dra ner mig.

Jag repriserar den lilla kudde jag gjorde till min mamma i våras.

Jag tänker mycket på yllebroderi nu, på vad jag ska göra härnäst. Det känns väldigt roligt! Jag minns inte om jag redan skrivit det: jag ska på en heldagskurs i yllebroderi i februari för min kursledare på växt- och skrotfärgningen sommaren 2017. Hon heter Elisabet Jansson och har en fin blogg som heter Textila inslag – kolla gärna in den! Det ska bli jättekul att få lära sig lite mer och att inspireras av andra på kursen!

Nytt år

Publicerat av
Svara

Det har blivit nytt år och dags att summera 2018. Ett år som började strålande med en veckas semester på Kanarieöarna tillsammans med en nära vän. En resa som innebar total avslappning vilket var precis vad jag behövde.

Resan sammanföll med att den nya medicinen Gabapentin som jag bytt till mot min svåruthärdliga WED/RLS precis hade börjat ta skruv och jag såg en ljusning – ett hopp om livet. Jag började samtidigt med ytterligare en antidepressiv medicin som gjorde stor skillnad. Känslan av avkoppling följde med länge under våren.

Jag blev långsamt piggare och orkade allt mer, och i maj började jag jobba heltid! Vem hade trott det bara några månader innan? Det gick, om än på skakiga ben, men jag kan inte säga att det gick prickfritt. Min långa sommarsemester kom lägligt, och efter den kändes det mer stabilt. Slutet av hösten blev lite kämpigare men med hjälp av någon semesterdag här och där och delvis förändrade arbetsuppgifter så har jag orkat hyfsat ändå. Jag är väldigt nöjd med att jag tog semester under mellandagarna. Nu har jag varit ledig i elva dagar, och det har varit riktigt skönt! Tur att jag har många semesterdagar att ta av.

Nyårsnaglar!

Andra höjdpunkter under året var sommarkursen på Sätergläntan och min utställning. Avslutningen av året kunde inte bli bättre: en riktigt trevlig jul och rolig nyårsmiddag.

Mina önskningar för 2019 är att jag ska fortsätta att orka jobba heltid. Skulle jag våga mig på ännu en önskan så är det att bli så pass pigg att jag orkar med lite mer socialt liv också. Jag saknar det.
Nu önskar jag er alla och mig själv ett riktigt bra 2019!

Bara några dagar kvar

Publicerat av
Svara

Nu är det bara tre arbetsdagar tills jag får ledigt i elva dagar, och sedan ska jag jobba i ytterligare tre dagar innan jag åker till Agadir tillsammans med en nära vän! Det är lite overkligt alltihop, men SÅ efterlängtat. Jag är lite slutkörd av WED/RLS. Inte av att jobba men att jobba med det här helvetet i kroppen. Jag får svårt att koncentrera mig och tar slut fortare.

Jag är så oerhört less på det här! Det påverkar mig alldeles för mycket, och jag hoppas verkligen att ökningen av medicinen ger effekt. På fredag ska jag lägga till en kapsel på morgonen också.

I morse satt jag i en föreläsningssal och kunde inte sitta stilla. Jag hoppade och skakade med benen i stort sett hela tiden. När föreläsningen slutade efter en timme insåg jag att alla stolarna satt ihop, och att jag förmodligen fått hela raden att vibrera!

Tankar på roliga saker framför mig betyder mycket. Jag ska se till att planera in trevligheter i stort och smått. Bestämma lunchträff med någon vän som jobbar i stan, eller kanske ses någon kväll. Jag behöver verkligen blåsa liv i själva livet!