Så fint med snällhet!

När jag stod på Arlanda och luktade på olika parfymer fick jag ett meddelande av en klasskompis från gymnasiet. Hon undrade om jag ville ha yllebroderigarn och vävda band? Jag blev så himla glad att hon tänkte på mig – klart jag ville ha dem! Och nu har de kommit!

Jag älskar vävda band. Jag har en fin liten samling och nu fick jag ett rejält tillskott till den!

På hemväg från jobbet häromdagen hämtade jag ut medicin på apoteket. Innan jag hunnit hem fick jag ett sms från en okänd person. Hon hade hittat min medicin, den hade ramlat ur min väska! Vilken tur att det var hon som hittade den, så att till exempel inget barn fick tag i den. Hon erbjöd sig raskt att skicka den till mig, och det var verkligen riktigt snällt! Idag låg den i brevlådan.

Jag blir så himla glad av snällhet! Alltså, det blir väl alla; men jag tänkte extra mycket på det den här veckan eftersom det kom så mycken snällhet i min väg.

Jag läste någonstans att det som gör oss människor lyckligast är att göra gott för andra. Visst är det vackert! Tänk om alla människor skulle idka lite lyckomaximering – då skulle världen se annorlunda ut!

Stefan Einhorn har skrivit en hel bok om konsten att vara snäll. Jag kanske skulle läsa den? ”För mig är en snäll människa en individ som lever med etiken i sitt hjärta.” skriver han.

PS. Jag skrev förut om hur erbarmligt trött jag var i början av veckan. Det har gått lite uppåt varje dag, så det känns helt ok. Jag har sovit middag i vilrummet på jobbet ett par gånger, det var länge sedan jag behövde det. Igår var en energiboost från morgon till kväll! Jag hade energigivande möten i jobbet, fick höra en mycket bra nyhet om en närstående och avslutade med en fin kväll på Språk- och slöjdkaféet. Väl hemma igen kände jag mig piggare än på hela veckan trots att det blev en lång dag.

Kudden!

Nu är den klar, min kudde i fritt yllebroderi! Så himla rolig att göra och så tillfredsställande att se när den blev klar idag! Jag hade den lätt fuktade broderade framsidan uppspänd på en skiva (som jag klädde med lakansväv) över natten, så att den skulle slätas ut och få rätt form. Jag ville ha band i hörnen och ägnade en del tid att få till dem rätt. Ett av banden känner nog en fin vän igen: i det hängde det pepparkakshjärta jag fick förra julen!

Yllebroderi kan ju ha lite horror vacui, skräck för tomrum, över sig. Alldeles fyllda av stygn, pärlor, paljetter och små speglar. Det är också häftigt och något jag absolut ska prova, men på den här kudden blev det lite mer utrymme för den svarta bakgrunden i ylle. Jag är riktigt nöjd! (Och tur att jag hann göra klart den i år, så jag slapp ändra till 2019!)

Signerat med mina initialer och årtal förstås!

På sin plats i min kära kökssoffa som pappas morfar snickrat.

 

Nytt projekt

Det blev en riktigt fin julafton i lugn och ro. Till och med min rastlösa kropp var ovanligt stilla. Det har gått lite upp och ner de sista dagarna men huvudsakligen är det ok.

Jag tänkte på den dagen då jag satt i elva timmar och broderade, på hur avslappnad och till freds jag var. Jag bestämde mig för att sätta igång ett nytt projekt, och det blev en kudde med yllebroderi. Idag har jag suttit i flera timmar och broderat på den, samtidigt som jag lyssnat på flera avsnitt av en podd som heter Bildningspodden och görs av Humanisktiska fakulteten vid Stockholms universitet. Den är helt i min smak! Varje avsnitt är ca en timme långt och en eller två forskare avhandlar ett ämne, till exempel den industriella revolutionen, Rousseau, encyklopedins historia, rösträttens historia, franska revolutionen och Weimarrepubliken. Perfekt att lyssna på när jag broderar!

Här är en smygtitt av arbetet så här långt. Jag har fått användning för det ullgarn som jag färgade på kursen om växt- och skrotfärgning. Det har en fin mörkt grön nyans som skiftar lite i ljusare toner,

Bra beslut

Det var ett bra beslut att ta semester i fredags. Nu så här på söndagkvällen känner jag mig ganska utvilad. Jag har orkat med lite socialt liv – det är inte så dumt.

Ett fodral till mina virknålar blev det också. Nu gäller det bara att komma på var jag lagt själva virknålarna …

Lång dags färd mot en maschma

Jag vaknade halv fem i morse och kände mig klarvaken. Jag gick upp, gjorde en stor kopp kaffe och satte mig i verkstan.

Länge har jag tänkt göra en ny maschma, en slags väska att ha sysaker i, och den här gången i ylle. Ordet kommer från samiskan och kan stavas på flera sätt. Jag gjorde en i filt för två och ett halvt år sedan och la upp den här.  

Jag sydde på min maschma i stort sett i tio-elva timmar effektiv tid! Jag tog bara paus för lunch i stort sett. Min man föreslog att jag skulle göra en liten film för att visa den, så här är den!

2BA52BB6-02A0-4B63-BFB1-CD442C3C0221

Jag får inte till filmen riktigt men om man klickar på länken tror jag att den ska visas i alla fall. Här är några bilder för säkerhets skull.

Den stängs med en snodd runt en knapp.

Den viks alltså upp två varv, så här ser den ut efter första uppvikningen.

Här är den helt uppvikt. Det finns två fack längst ner att ha broderisax, nålpåträdare och annat i.

Själva nålbrevet har två ”blad” att sätta nålar i.

Andra sidan.

Dagens bästa är ändå att jag haft det lindrigt med krypningar i kroppen idag. Det är obeskrivligt skönt att få en vilodag från detta elände! Hittills har jag bara haft en ryckning i benet idag. 

 

 

En välbehövlig semesterdag

Igår kände jag ett starkt behov av att vila. Jag har så svårt att koncentrera mig när jag är så här pirrig i kroppen. Jag tappar tråden hela tiden, vilket blev väldigt tydligt under ett möte jag hade igår. Som tur är har jag ett flexibelt arbete och hade ändå tänkt att jobba hemifrån idag. Då var det lätt att ta ut en semesterdag istället.

Jag har haft ett anfall av WED/RLS på eftermiddagen som är ett av de värsta någonsin. Helt vidrigt, överallt i båda benen och faktiskt i nästan hela kroppen. Det varade inte så länge med den intensiteten. Jag röjde runt här hemma, städade badrummen, bytte lakan i sängarna och slängde en del gamla tidningar. Det hjälpte att vara igång, men det kan jag ju inte vara hela tiden!

Det hände en väldigt väldigt bra sak idag också: min man lånade hem en ny bok om broderi som jag inte hört talas om. Den heter Uttryck med nål och tråd – handbok i fritt broderi och är skriven av Renée Rudebrant.

Den är helt fantastisk! Precis sådant broderi som jag försöker mig på. Liksom lite klottrande med nål och tråd. Jag har en väldigt bra stygnbok som beskriver massor av olika broderistygn, men i den här boken beskrivs även varianter av stygnen och hur de får olika uttryck. Det ska bli så himla kul att ta del av hennes tips! Jag bläddrade igenom den och sedan beställde jag ett eget exemplar till mig – en bok att äga! Jag blev alldeles vimmelkantig av lycka!

Jag la sista handen vid en ny börs idag också men är osäker på om jag ska ta upp alltihop och börja om från början. Först gjorde jag bara applikationen med det lila garnet men det var som om någonting saknades. Jag provade med olika nyanser och fastnade till slut för den här djupt gula med lite brunt i. Sedan bar det iväg och så hade jag till slut broderat franska knutar mest överallt! Ja ja, den får vila någon dag så får jag se om jag börjar om från början. 

I morgon ska jag till jobbet men dagen innehåller även lunch med fin barndomsvän, och på kvällen ska jag till min syster och sova över. Jag hinner även med en stund hos min mamma. Det känns som en finfin dag.

 

Det går åt rätt håll just nu

Jag har goda nyheter: jag har inte samma galna känningar av WED/RLS nu som i början av veckan. Det är väldigt bra, även om det är långt ifrån på en uthärdlig nivå över tid. Alltså, det är ok för det mesta och vidrigt ibland, men nedbrytande psykiskt att ha detta HELA TIDEN!

Det är i alla fall ett par dagar sedan jag hade ryckningar i benet sist, och händerna och fingrarna har känts ganska bra.

Idag när jag kom hem hade jag fått kallelse till neurologen på Danderyds sjukhus till den 14 december! Inte samma läkare som sist, men jag minns att hon sa något om att hon skulle byta arbetsplats. Men det känns väldigt bra och hoppfullt att remissen besvarades så snabbt.

Det där med åt vilket håll det går är oerhört viktigt, oerhört viktigt. Det handlar om att ha hopp eller inte. Att tro att det kan bli bättre eller inte.

På söndag är det dags för julmarknaden på Gamla Apoteket i Upplands Väsby! Det ska bli jättekul och jag är väldigt taggad! De senaste dagarna har jag broderat en hel del. Jag njuter verkligen av alla färger och nyanser på vadmal och garn. 

Jag skissar mönstren innan jag väljer färger och sätter igång.

Nu har jag knådat och stampat tårna hårt mot golvet en god stund och de börjar kännas lite avdomnade, men klådan är fortfarande inte under kontroll. Eller vadå kontroll?! Det är ju det som är problemet – jag har ingenting alls att säga till om här. Det är nog också en faktor: att jag ibland känner det som om att den här jävliga sjukdomen skenar iväg med mig utan att jag har någon som helst möjlighet att påverka det. Jag vet att känslan av kontroll är en viktig  faktor när det gäller arbetsrelaterad stress. Att de som inte känner att de kan påverka och ha kontroll över sin arbetssituation är de som känner störst stress. Inte så överraskande när man tänker efter.

För något år sedan skrev jag att om jag fick ändra bara en sak så är det tveklöst att slippa WED/RLS! Och med tanke på hur mycket bättre jag mådde när jag bytte medicin för ett år sedan, och under en tid slapp känningar i stort sett alls så stämmer det nog. Jag hoppas innerligt att läkaren hittar något att göra åt det här så att jag inte blir sjukskriven igen.

Jag blir knasig!

Idag har jag suttit och gnidit huden mellan fingrarna, tryckt ner högerhandens naglar där och hoppat med benen nästan hela dagen. Huden mellan fingrarna verkar vara av segt virke som tur är, för jag har inte fått något sår. Nu ikväll är det vänster fot som är värst.

Det bästa är när jag lyckas matta ut det irriterade stället så att jag blir lite stum och lätt avdomnad – då släpper det värsta obehaget. Inte att bara ta en promenad utan att till exempel stretcha vadmuskeln länge eller spänna den så hårt jag kan, länge. Gnida mellan fingrarna (idag fick jag syn på den räfflade korken på mjölkpaketet, och fick en stark längtan efter att dra med den mellan fingrarna – det ska jag nog låta bli!) tills känslan trubbas av.

Jag hade en stund av nära nog harmoni i kroppen tidigare i kväll. Jag hade kommit hem från jobbet och satt i en fåtölj och lyssnade på dottern som berättade om en skoluppgift. Jag la upp det vänstra benet i skräddarställning, så högt jag kunde. Musklerna blev då sträckta eller spända i stora delar av benet. Jag tog foten i handen och gned den hårt genom strumpan. Mellan tårna och under främre delen av foten. Till slut började den där avdomnade känslan infinna sig, och det var som om att jag befann mig i en skör bubbla. Jag vågade inte röra mig i rädslan att bubblan skulle spricka och obehaget börja igen. En lång stund satt jag så och blundade.

Jag skrev om något liknande den här bubblan för ett år sedan, här  finns det inlägget. 

För något år sedan köpte jag en bättre begagnad ullbasker med några fula blommor på. Häromdagen hittade jag den i Lådan För Framtida Projekt, och fick lite feeling. Jag har gjort såna här rosor tidigare, fast i polyesterfilt. Nu gjorde jag några i vadmal i olika rosa, röda och lila nyanser. Jag ska byta plats på ett par, jag är inte riktigt nöjd med hur de placerats. Men visst blev den läcker?! ”Ska du gå ut i den där?” undrade dottern oroligt.

 

 

 

Mera medicinexperiment

Det verkar inte ha hjälpt med antihistamin och det trodde jag inte heller att det skulle göra. Det är ju ingen egentlig klåda jag har, men det var värt ett försök och jag provar i några dagar till innan jag ger upp.

Men jag funderar mer och mer på den effekt som Sifrol hade – att det blev för stor dos av medicinen, så kallad augmentation. Så från och med idag trappar jag ner även på Gabapentin och tar enbart en kapsel på morgonen. Det får bli i etapper så det inte blir för stor omställning på en gång.

Jag utlovade bilder på nya smycken av gitarrsträngar och de kommer här!

 

Här är två nya börsar som jag är väldigt nöjd med, och igår kväll hittade jag äntligen några till som jag inte broderat på.

Röjt i verkstan

Jag gick hem från jobbet efter bara någon timme i tisdags – den förkylning som jag hade haft i några dagar däckade mig. Jag trodde att jag klarat mig med att enbart bli lite förkyld, men icke. Soffläge med tv-serie, läsning och baljor av te fick det bli de två första dagarna.

Idag har jag varit lite piggare, och har röjt upp i verkstan. Det blev några vilopauser mellan varven, men det blev klart – så himla skönt! Mina berg av tyger har nu fått ny plats i en byrå i sovrummet, och några tidskriftssamlare fick ny plats. Sådärja – nu finns plats för skapande!

Jag har gjort lite saker på måfå till julmarknaden, men ska se till att det inte blir för plottrigt på bordet. De har en tävling om det finaste marknadsbordet och det triggar mig lite!

Min man bytte gitarrsträngar för en tid sedan, och jag räddade de gamla innan de gick till återvinningen. Här är två halsband jag gjort av den mässingfärgade E-strängen! På det undre satte jag en mässingskula, men på det övre är det enbart strängen med ringen i änden.

Jag fick lite feeling och broderade två nyckelringar ikväll. Lite svårt med färgåtergivningen tyvärr.