Handarbeta tillsammans

Idag tog jag bilen till Bålsta för att hälsa på min fd kollega och goda vän Malin. Vi började med en långpromenad i solen, och sedan plockade vi fram handarbetet och satt och pratade i några timmar.

Malin gör massor av vackra saker, främst i silver och ull. Ibland även silver och ull tillsammans. En inspirationskälla förstås. Här är hennes webshop Rut & Randi.

Idag stickade hon på en tröja i fint petrolfärgat garn hon köpt på Island. Själv broderade jag på filt. Jag fortsatte att göra löv. Alla blev inte så bra. Ibland biter man sig i svansen när man försöker förnya sig hela tiden.

Vid 4-5-tiden i morse kom jag på att jag kunde göra glasögonfodral av filt med broderade löv på. Varför vänta? Jag satte mig i verkstan och gjorde det svarta nedan. Det grå gjorde jag ikväll. Jag är mycket nöjd! Malin säger att nästa steg är att skaffa vadmal at brodera på.

image

 

Sorgen efter en vän

En vän är död. Hon hade kronisk cancer och levde med den i flera år. Natten till igår somnade hon lugn och stilla in med sina nära omkring sig. Vi träffades inte så många gånger, bodde i olika städer. Men de gånger vi pratade kom vi genast in på väsentligheter. Vi hade båda svåra saker med oss in i samtalet, och fann varandra i det. Och trots att mina problem kunde kännas futtiga i jämförelse med hennes fick hon aldrig mig att känna att de var mindre viktiga. Hennes konstaterande att hon inte skulle leva för att se sitt barn växa upp, att hon skulle lämna honom. Hur svår måste inte den vissheten vara att leva med?

Men hennes speciella humor är det jag kommer att minnas henne för. Det låter klyschigt men det tändes någonting inom mig när jag träffade henne.

Igår skyndade jag mig att ta skärmdumpar av vår korrespondens på Facebook. Snart kommer den att försvinna. I somras gick en annan vän bort. Hennes Facebook-konto försvann, förstås, och med den allt vi skrivit till varandra. Så flyktigt.

IMG_8727

Syfestival!

Micke läste i DN i morse att det är Syfestival på Stockholmsmässan. Jag funderade en stund och sedan gav jag mig av. Drygt en timme senare befann jag mig i himmelriket: massor med garn, tovull, tyger, pärlor och smyckesdelar.

image

Jag gör ju inte av med några mängder av tovullen så det var så bra att kunna köpa små paket för 10:- styck. Men som ni förstår var det ändå svårt att begränsa sig!

Jag träffade också på föreningen Skapande broderi som träffas på onsdagkvällar på Medeltidsmuseet. Tyvärr krockar det med min yoga men det kan ju bli andra tillfällen. Jag satt faktiskt och broderade på pendeltåget! De här löven är min senaste passion, så roliga att sy!  image

Om tidig rehabilitering

Jag läser i DN om forskningsrapporten Sjukskrivningarnas anatomi av ESO,  Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. De har kommit fram till att tidiga insatser, t ex rehabilitering, kan göra att sjukskrivningen förlängs och till och med leder till förtidspension. Det är måhända sant på gruppnivå men jag är säker på att det varit avgörande för mitt tillfrisknande. Vid min första längre sjukskrivning för utmattningssyndrom 2005-06 fick jag snabbt hjälp via kommunens företagshälsovård. Egentligen ägnade de sig enbart åt förebyggande arbete men när läkaren där hörde hur jag blivit bemött på vårdcentralen gjorde hon ett undantag. Jag fick omedelbart KBT och fick också gå en kurs i stresshantering och avslappning tillsammans med ett gäng andra kommunala vrak. KBT-behandlingen hjälpte mig förstå vad jag drabbats av och gav redskap att handskas med det. Inom några få månader kunde jag börja arbetsträna och sedan börja jobba helt igen. Sammanlagt var jag sjukskriven i 9 månader. I sammanhanget är det en kort långtidssjukskrivning.

image

På senare år har jag välsignats med en mycket bra husläkare som ser hela mig, inte bara de kroppsliga symptomen på stress jag har: högt blodtryck (som det tog nästan ett år att hitta rätt medicindos för att få bukt med), svår RLS (eller WED som det heter numera: Willis-Ekboms disease) och periodvisa eksemutbrott. Han har också remitterat mig til den psykoterapeut som finns knuten till vårdcentralen, som jag fått gå hos i tre omgångar de senaste åren och som betytt hur mycket som helst för mitt tillfrisknande. Tillsammans med henne har jag fått nycklar för att komma framåt.

Ett exempel på en sådan nyckel var när hon strax före jul utbrast: ”men du lever ju fortfarande med en beredskap att något ska hända när som helst! Då kommer du aldrig att bli frisk! Du måste lära dig tillit.” Det var faktiskt som att vrida om en nyckel och öppna en dörr. Så mycket föll på plats och jag kunde börja arbeta med att min ständiga oro för framtiden, att hela tiden vara på min vakt med axlarna i höjd med öronen och tänka att om jag inte agerar så blir ingenting gjort.

Det låter enkelt men det var det förstås inte. Men att bara få nyckeln gjorde att jag började må bättre. Det var faktiskt så. Jag tänkte på det och skrev i min anteckningsbok för att kunna tänka ett varv till. Jag pratade med goda vänner på långa promenader och började allt mer känna igen när beredskapsläget höjdes, och kunde försöka mota bort det. Jag bestämde mig för att åtminstone inte aktivt undra över framtiden och jag kunde till och med be min man att ta hand om en sak som jag vanligtvis automatiskt skulle gjort. Tillit. Vackert ord. Svårt.

Läs mer

Garn med historia

För ett par månader sedan letade jag efter tyg att använda till broderi. Mina tyger ligger i en gammal koffert och längst ner i den låg en gul påse. I påsen låg garn som jag helt glömt att jag har. Lingarn och ullgarn som min mormor gjort, och som hon växtfärgade 1927! Det finns små lappar på härvorna där hon skrivit vilka växter hon använt. Galläpple, kropp och stenlav. Det kändes högtidligt. Tänk att jag kan använda det garnet nu, nästan 90 år senare!

image

Jag visste att mamma har lingarn som mormor gjort men visste inte hur mycket eller hur det såg ut. Hon letade fram det och det visade sig vara 6 kg fint oblekt lingarn i prydliga härvor! Jag nöjde mig med en härva, det går inte åt så mycket när man broderar.

image

Linet kommer från mormors barndomshem, gården Permats i Änga i Järvsö. Där odlades lin och jag har en inspelning på kassett av när mormor berättar om alla stegen innan linet blev till garn. Fantastiskt att lyssna på samtidigt som jag syr med garnet så långt senare! En rikedom.

Nytt inköpsställe

Jag letar ofta runt på nätet efter pärlor. Framför allt letar jag efter en speciell sorts glaspärlor som jag bara har några få av. De har olika form och ibland flera färger. Gärna dova och rökiga färger: brunt, lila, grått. Jag har ännu inte hittat några, men när jag letade i förra veckan stötte jag på maxbeads.se. Sidan var på svenska men små grammatiska fel och prisernas ojämna summor avslöjade att det inte var ett svenskt företag. Det var så låga priser att jag misstänkte att det antingen skulle läggas på moms eller visa sig vara en annan valuta. Men det var varken det ena eller det andra. Det var billiga pärlor och smyckesdelar helt enkelt, från Polen! Och snabbt gick det, leverans från Polen på ett par dagar.

IMG_8834

Om helgen i Romme

Det blev en underbar helg i Romme! Två dagar utomhus i skönt väder med bästa underlaget för skidåkning. Jag hade en del ont första dagen, främst i knäna och handlederna. Jag har ju haft en hel del värk i lederna på sistone även om det är väldigt mycket bättre nu. Men andra dagen kändes det konstigt nog bättre och jag kunde verkligen njuta av skidåkningen. Påfyllning av krafter men jag vet ju att det också tröttar med en intensiv helg så jag bestämde mig för att ha en av mina hemmadagar på måndagen. Det var ett bra beslut.

Romme

Lyxvåffla i Våffelstugan