Det grönskar!

Jag har hela vintern sett fram emot våren för att se hur mina rabatter skulle skjuta fart! Dels så planterade jag dem mitt i sommaren förra året, och det skulle bli så roligt att se dem ända från början. Och dels satte jag en hel del  lökar i höstas, som jag är spänd på vad det ska bli.

Efter några dagar av regn blev det varmt igår och nu kommer det att skjuta fart! Här är några exempel från den långa rabatten.

En tulpan på gång.

Ännu en tulpan.

Brokschersminens späda blad (sorry, suddig bild).

Kärleksörten med vattendroppar från regnet.

 

Vitsipporna ger sig inte!

Lökar i jorden

När alla rabatter ser som tristast ut tittar de upp med sin ljust gröna färg: lökväxterna. Tulpaner, narcisser, pärlhyacinter och krokus. De ljuvliga små snödropparna kommer ännu tidigare, vissa år redan i januari mot den soliga väggen. När vi gjorde om rabatterna häromåret försvann de flesta av de gamla lökarna, varav flera funnits kvar sedan innan vi flyttade hit. Men i våras kom det inte upp några lökväxter alls.

Igår satte jag lökar lite här och var i de nya rabatterna. Fyra sorters tulpaner: två vita, en röd och en lilasvart, två varianter av allium: den vanliga höga lila och en vit, och så kungsängslilja. Jag var sent ute och fick ta vad som fanns kvar, men nästa år ska jag se till att köpa snödroppar också. Det ska bli så spännande att se när de kommer upp i vår!

Även om det blivit kallare så är det fortfarande vackert i rabatterna. En hel del är risigt och visset, men mycket står fortfarande i blom. Vildvinet ändrar färg lite hipp som happ. Somliga blad gulnar och andra lyser röda. Vi har inte plockat ihop sommarmöbler och krukor ännu men det börjar bli dags. Det ska bli så häftigt att följa vår nya trädgård från början nästa år!

 

Fem timmars arbetsdag

Det låter kanske inte så dramatiskt men för mig är det en ganska stor förändring att börja jobba fem timmar om dagen istället för fyra. Hur stor den var insåg jag inte förrän igår kväll, då jag legat under kudden och ömsom sovit ömsom vilat med stängda ögon större delen av tiden efter arbetsdagens slut. Kanske jag var lite spänd också, vilket bidrog till tröttheten.

Jag gjorde som jag brukar och skrev ett schema för dagen det första jag gjorde. Alla pauser gjorde jag påminnelser för i telefonen, liksom för det möte jag skulle ha med några av mina arbetskamrater. Vår katt Semlan låg i vår säng så jag kunde lägga mig nära henne när jag vilade. Hon betyder mycket för mig, och jag tror att jag betyder mycket för henne också. Jag har varit hemma väldigt mycket under hennes femåriga kattliv, och dessutom vilat större delen av dagarna, och hon har ofta legat ovanpå mig då.

I en av pauserna igår var jag ute i solen i vår lilla trädgård. Engelmannsvinet verkligen sprakade av rött i solskenet! Bären är så vackra, matt blåsvarta. Mums för koltrasten i vinter! Vildvinet har inte hunnit bli riktigt lika rött ännu, men det är på gång. Jag klippte ner en del av de längsta rankorna som skjutit iväg längs väggarna, så vi ska slippa få så mycket vissna löv nästa år.


Jag har köpt en del lökar som jag ska peta ner här och där, och kan knappt bärga mig inför vårens blomprakt av tulpaner i olika färger, kungsängslilja och allium!

Jag vaknade flera gånger under natten, och det var inte förrän det var nästan morgon som jag insåg att jag förstås glömt kvällsmedicinen – igen!