Tredje kursdagen

Igår kväll var det dags att svarva det vi drejat. Det är precis som det låter – alstren snurrar på drejskivan medan vi med olika verktyg svarvar av kanter och formar botten. Om det är en tjock botten finns mer möjligheter att göra kanter och fotringar. Om botten är tunn blir det mer finputsning. Genom svarvningen blir alla tunga skålar och muggar lättare i formen, så härligt att se!

(Mobilkameran gör skålarna bredare än vad de är i verkligheten.)

Därefter signerade vi botten i den fortfarande lite mjuka leran och under veckan ska Helena skröjbränna alltihop inför glaseringen som vi ska göra nästa måndag.

Det blev ganska stressigt att hinna med, och om (när!) jag går kursen igen ska jag dreja färre men mer omsorgsfullt arbetade alster, och ha tid att svarva med mer finess än jag hann nu. Givetvis berodde det mycket på att jag är nybörjare också, men pressen att hinna med alla elva (11!) skålarna gjorde mig lite slarvig. Den första skålen gick sönder lite i botten, men Helena räddade den så att den håller ihop hyfsat i alla fall. På samma sätt som det gäller att veta att sluta i tid när man drejar, så att inte allt faller ihop eller går sönder, gäller det att veta att svarva innan man har sönder alltihop!

Helena tog fram förslag på färger till glasyren och alla är jätteläckra, och det ska bli så otroligt spännande att se hur allt blir när det är klart!

Och givetvis var pressen jag nämnde ovan helt min egen – jag ville bli klar och jag visste att jag inte skulle orka att sitta så mycket längre än de tre timmar som kurstiden varade, även om vi kunde sitta kvar ett tag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *