Vi ligger kanske alla på skalan

När man pratar om autism pratar man om ett spektrum, till exempel så heter diagnosen Asperger numera AST – autismspektrumtillstånd. Det innebär att det finns ett spektrum, en skala, där olika individer befinner sig. Jag tycker det är väldigt tilltalande. Många av oss neurotypiska eller ”normalstörda” kan känna igen oss i en del diagnoskriterier. Eller också känner vi igen andra i vår omgivning. Men det betyder inte att alla har diagnosen! För att få en diagnos måste besvären innebära stora problem i individens vardag.

Häromdagen kom jag att tänka på att det kanske är fler saker som ligger på en skala? Om en vän beskriver ett problem som hen upplever som stort och hindrande i livet, så kanske vi känner igen oss i beskrivningen av problemet. Kanske vi till och med säger att ”ja Gud, det där tycker jag också är jobbigt!” med tanken att vännen ska känna sig bekräftad (eller kanske att vännen minsann inte ska tro att hen är så märkvärdig …). Men för hen är det ett problem som hämmar eller hindrar vardagen från att fungera. Något som ständigt ställer sig i vägen för hen, medan det för oss mer är en frustration vi sällan ägnar en tanke. Kanske finns en skala, att vi kan känna igen problemet men samtidigt inse att på just det sätt jag upplever det så är det inget egentligt hinder i vardagen. Däremot kan det hjälpa oss att vara empatiska och känna med vår vän. Vi vet vad det handlar om men kan också inse att vår vän upplever en kanske livsavgörande svårighet. Då förminskar vi inte hens upplevelse av problemet.

Visst är det en intressant tanke att vi ligger på en massa skalor! image

Doftschersmin – så underbar att både titta och dofta på!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *