Långsamheten

När jag träffade en vän häromdagen såg jag mig själv för länge sedan i henne. Hon var snabb i tanke och handling, det fanns en energi kring henne. Vi skojade om att vi båda är storasystrar och familjens projektledare som gärna vill styra och ställa. Vi skulle äta tapas och den mycket vänlige kyparen föreslog några rätter när vi frågade om tips. Jag hängde inte med alls, fattade inte vilka rätter han pratade om och fick stillestånd i hjärnan. Potatisklyftor var det enda jag kunde komma på och sa att hon fick välja. ”Du får styra ikväll, jag åker med!”

imageJag blir lika ledsen varje gång när jag känner av den här långsamheten i tanken, när jag inte hänger med. Ofta händer det när det är många intryck, många människor. Eller när jag förväntas fatta ett beslut lite snabbt, som vad jag vill äta till exempel.

Jag har varit väldigt trött och ångestfylld idag, i synnerhet på eftermiddagen. Lyckades somna en stund mitt på dagen trots ryckningar i benen. Jag lagade  middagsmaten med tanken att låta det ta tid. Hjärnan liksom blev tom emellanåt. Jag stannade upp och visste inte vad det var jag var på väg att göra, men kom på att jag var på väg till kylskåpet för att hämta majonnäs. Trippelkollade att alla ingredienser var nedrörda i smeten till de vegetariska biffarna innan jag stekte dem.

image

 

Jag vill så gärna tro att även min hjärna är i full färd att skapa nya celler och kopplingar mellan dem för att ersätta de skadade, men ibland undrar jag om det verkligen kommer att bli bra igen. Att jag kommer att bli snabb igen.

2 svar på ”Långsamheten

  1. Och jag som hela tiden måste kämpa med att inte vara så snabb hela tiden. Att inte hela tiden vara på väg någon annanstans än där jag är. Satt på toaletten idag och kom på mig själv med att liksom sitta på språng. Redo att kasta mig iväg till nästa aktivitet. Lagade maten snabbt, snabbt. Rev mig nästan på fingrarna på rivjärnet när jag skulle riva osten. Hoppas på att kunna lugna ner mig så att inte min hjärna till slut tvingar mig att bli långsammare än jag vill vara.

    En extra varm kram till dig idag på din trötta och ångestfyllda dag. Önskar att jag kunde ge dig en del av min snabbhet, då skulle det kanske bli lite mer lagom för både dig och mig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *