Upptrappning

Idag var sista dagen jag jobbar 25 %, så från och med måndag ska jag jobba halvtid i fyra veckor. Jag tror att det ska kunna funka om jag bara tar det varligt. Min chef och mina kollegor är angelägna om att jag tar det försiktigt, och det är ju en förutsättning för att det ska lyckas över huvudtaget.

Jag skrev ner ett citat för en tid sedan, men som jag glömt var jag hittade. Kanske en intervju på radion? Det löd ”jag körde mot rött ljus hela tiden” och handlade om en person som insett alldeles för sent att hen inte känt av när livet blivit för mycket att hantera. Bara blåst på tills det brakade med buller och bång. Det är en bra mental bild som är lätt att förstå.

Hur ska jag göra för att bli varse redan när ljuset slår om till gult? Mina veckoavstämningar klockan 16 varje fredag är bra, men har uppenbarligen inte varit tillräckliga. Jag minns att jag lovade mig själv att inte köra slut på mig igen, men det gjorde jag. Fast det mesta ligger utanför mig själv, sådant jag inte rår över. Hur ska jag kunna påverka det?

Drömmen om den lilla stugan finns ständigt i tankarna. Just nu finns en underbart söt gammal och omodern stuga till salu som jag VILL ha. Men stugor kostar pengar och när jag nu ska gå ner i arbetstid är det kanske inte vettigt. Kan ingen köpa den och hyra ut till mig?

 

Jag har fortfarande inte fått något beslut från Försäkringskassan om sjukpenning. Jag får en liten lön från jobbet denna månad och ännu så länge inget från Försäkringskassan alltså. Det är inte lätt att vara sjuk.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *