Snart kursdags!

Igår gick jag mejl från Mullsjö folkhögskola med information om kursen i silversmide som jag ska gå i sommar. Förutom praktiska uppgifter fick jag också ett meddelande från kursledaren Anna Neudorf där hon uppmanar oss att redan nu fundera på vad vi vill göra under kursen. Om vi har stenar, gammalt guld eller silver hemma så kan vi ta med det och använda, eller om vi har ett smycke vi vill göra om. Jag blev väldigt peppad över det här – jag har skissat och funderat länge redan! Och jag har min vigselring (som jag fick hjälp med att såga av mig på vårdcentralen!) som jag tänkt göra om till en silverbröllopsring. Kursen är i vecka 31 så det är sex veckor kvar.

Och det är tre veckor till min semester. Det enda jag planerat är just denna kurs. I övrigt vill jag mest vara hemma.

Jag har varit på jakt efter vildvin till trädgården, och idag hittade jag ett annat sorts vin: Parthenocissus quinquefolia Engelmanii eller Engelsmansvin. Jag köpte två plantor och har satt i en stor kruka. Det ska klättra på vårt plank har jag tänkt, och i höst blir det eldigt rött!

Vi har vildvin som jag klippte ner för första gången i våras, och det har verkligen tagit sig nu. Jag var lite orolig ett tag att jag haft ihjäl alltihop! Igår spikade jag upp två nya spaljéer som det ska klättra på, och det var verkligen dags för den senaste veckan har det skjutit fart!

 

Kryddlandet formligen exploderar!

Skönt med helg

Igår försköt jag min arbetstid så att jag var hemma under förmiddagen och kom till jobbet först vid 11-tiden. Anledningen var ett externt möte på eftermiddagen, som drog ut på tiden längre än jag hade räknat med. Det tog på krafterna ska jag säga! Att arbetsdagen dels blev lite längre än vanligt och att jag kom hem först på kvällen. Jag brukar ju vara hemma halv ett på dagarna, och har hela eftermiddagen att återhämta mig på.

Vår arbetsgrupp skulle på visning på nyrenoverade Nationalmuseum idag på eftermiddagen, men jag bestämde mig redan på hemvägen igår för att hoppa över den. Jag har verkligen sett fram emot att se museet, men jag visste hur mycket det skulle kosta. Det visade sig vara helt rätt, för jag har varit väldigt trött sedan jag kom hem idag. Jag la mig direkt att sova med en av katterna i knävecket.

Det känns bra med två lediga dagar nu, utan något inbokat. Jag ska arbeta lite i trädgården, spika upp några spaljéer, och förhoppningsvis få tag på en planta vildvin. Jag har ett roligt broderi på gång också så det kan nog bli en del tid i verkstan också.

Godkänt läkarintyg

Igår loggade jag in på Försäkringskassans hemsida och såg att de godkänt det senaste läkarintyget. Väldigt skönt att veta. Oron kommer och går över att jag aldrig kommer att orka mer än så här, och idag har den varit starkare än vanligt. Det känns lite jobbigt att det blir semestertider så att mina läkare är lediga, men min nya psykiater sa att hon skulle se till att de läkare som är i tjänst finns tillgängliga om jag behöver. Och jag ska prata med min husläkare om sjukskrivningen veckan innan han går på semester. Däremot har neurologen inte hört av sig. Han sa att vi skulle utvärdera förändringen i medicineringen i början av juni. Jag kanske minns fel, och att det är jag som ska ringa? RLS/WED är bättre med den här kombinationen av Gabapentin och Sifrol, men det kan förhoppningsvis bli ännu bättre.

Jag är hemma igen från min lillsemester i Söderhamns skärgård. Idag har jag jobbat, och sedan åkt hem och vilat. Jag har också ägnat mig åt min trädgårdsterapi och tittat över mina täppor. Rensat lite ogräs och vattnat där det behövdes. Dragit med handen över kryddväxterna och känt doften av salvia, mejram, rosmarin, citronmeliss, dragon, oregano och lavendel. Salvian, ja – den blommar som allra ståtligast nu!

Jag fick så vackra vita rosor av min man på vår silverbröllopsdag i förra veckan. De har blivit lite omilt behandlade av en av våra katter så jag hängde upp två av dem på tork. De andra tre skar jag ner ordentligt och så plockade jag rosa blommor i trädgården och satte allt i samma vas: stjärnflocka, akleja och rödklöver. Visst blev det fint! 

Potatisen och morötterna har börjat komma upp under odlingsduken (som skyddar dem mot katterna som tror att odlingslådorna är deras toalett!).

Och vildvinet har äntligen kommit igång efter att jag klippte ner det helt i våras! Jag blev lite orolig att det hade dött, men nu så klättrar det igen. Jag måste skynda mig att sätta upp en ny spaljé så de har något att klänga fast vid.

Arbete och vila

Det blev en riktigt fin helg det här. Vi har arbetat mycket – målat hela uthuset med grundolja och med hälsingeröd färg. Det återstår dörrfoder, vindskivor och en hel del annat, men mycket är klart.Jag har vilat mycket också. Framför allt på torsdagen och fredagen då jag låg mycket och även sov en del på dagen. Mest har jag legat och blundat eller tittat i taket, inte orkat läsa eller lyssna på något. Det är så tyst och rofyllt här. Man hör fåglar sjunga. Bofinken sjunger i skogen, men man hör förstås också sjöfåglar som måsar, strandskator och tärnor. Ett måspar ligger på ägg uppe på skorstenen!

Det har varit precis lagom varmt, och det har hänt en del i naturen medan vi varit här. Liljekonvaljerna har slagit ut, och den gamla fina aspens löv darrar knallgröna. 

Jag har gjort en liten insats i den lilla trädgårdstäppan, och rensat bort en del ogräs. Annars är det mest blåbärsris här, och det är ju verkligen vackert!

Jag har med mig två broderier, men har bara sytt några kortare stunder. Det är inte utan att jag längtar hem till verkstan!

På lillsemester

I onsdags åkte jag med min syster och hennes man upp till deras stuga i Söderhamns skärgård, något jag längtat till i flera veckor. Om du följt bloggen länge vet du kanske att det är en av mina favoritplatser på jorden. Här är lugnt och stilla, och eftersom det varken finns vatten, avlopp eller el så får saker ta den tid de tar. Man hamnar i en annan rytm här.

Det började lite tokigt. På vägen hit stannade vi för att äta middag, och jag skulle ta kvällsdosen av medicinen mot WED/RLS. De lugnande och antidepressiva medicinerna skulle jag spara tills vi kom fram, så att jag inte skulle klubbas och somna innan vi kommit fram. Men jag tänkte fel och tog även Mirtazapin då, vilket fick till följd att jag somnade i bilen och var lite groggy när vi skulle åka med båten över till ön. Väl framme bäddade jag snabbt, borstade tänderna och somnade.

Jag vaknade tidigt, som vanligt, och gick ner och satte mig på bryggan.

Sedan broderade jag en stund innan jag somnade om.

Min syster och hennes man hade helgen innan byggt ett nytt uthus, och den här helgen skulle det målas. Jag ville gärna hjälpa till men jag var så trött att jag mest låg och vilade till långt fram på eftermiddagen, medan jag lyssnade på fåglarna utanför. Det fanns inte mycket energi i kroppen alls, och det var förstås frustrerande men samtidigt försökte jag (och dom) intala mig att det var helt ok. Som tur var piggade jag på mig, och orkade komma ut och hjälpa till med grundmålningen.

Vi fick en sån där fantastisk kväll vid bryggan med god mat och kvällssol. En fin avslutning på en bra arbetsdag.

Ångestfylld eftermiddag

Efter att ha putsat några fönster och rensat lite i trädgården – varken det ena eller det andra så anmärkningsvärt ansträngande – har eftermiddagen varit tyngre. Jag har haft ångest med ett tryck över bröstet och lätt andnöd, och tvingat mig att bara ligga och vara.

På sistone har jag lyssnat mycket på Anna Ihlis cd med tonsatta dikter av Erik Axel Karlfeldt. Jag kände sedan tidigare till Pär Lagerkvists dikt som börjar Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Det jag inte visste var att det är en travesti på Karlfeldts Längtan heter min arvedel. Den finns med på den här cd:n som jag kan rekommendera.

Det är något bitterljuvt över att längta, men det finns inte en gnutta ljuvt över ångest. Jag har haft mycket ångest i mitt liv, och accepterar att det kommer att vara så. Men det är verkligen ett sänke för mig, en tyngd som drar ner mig som blyklumpen på en metrev håller nere Läs mer

Sköna maj

Maj är verkligen en underbar månad med allt som händer i naturen och några extra lediga dagar. Jag har påtat på med min trädgårdsterapi och planterat alla plantor jag köpt, bland annat två sorters sallat, solrosor, luktärter, tobaksblomster och så pelargoner förstås. När min man och jag var i Garda i Italien på bröllopsresa för 25 år sedan såg vi många balkonger översållade med röda pelargoner och sedan dess har vi alltid några krukor av såna på vår uteplats (eller balkong som det var de första åren). Efter gårdagens ljuvliga väder har det varit en del regn idag och det gillar jag och plantorna – lite värme på det här så!

Nu har nedräkningen börjat till min minisemester i Söderhamns skärgård – på onsdag åker jag!

Ny medicin, igen

Igår var jag hos den nya psykiatern. Min vanliga var sjukskriven fick jag veta. Jag var lite orolig inför besöket. Dels för att jag inte hade en aning om hur denna nya läkare skulle vara, och dels för att behöva dra min historia igen.

Men hon var bra: trevlig, frågade och lyssnade. Det jag ville ha sagt var att jag vill prova ny medicin eftersom jag varit så låg en tid. och det tyckte hon också. Nu ska jag fasa ut Fluoxetin under två veckor samtidigt som jag trappar upp den nya, Venlafaxin. Vi bokade också ett telefonmöte i slutet av juni för att utvärdera. Hon berättade om när hon har semester, och att hon kommer att se till att någon läkare som är på plats kan hjälpa mig om det skulle behövas under hennes frånvaro. Det kändes bra och omhändertagande.

Vårt lilla stenparti klarade vintern i krukan!

På eftermiddagen låg jag utsträckt på en schäslong i min nära vän T:s uterum, och hade ett långt bra samtal – som vi brukar ha när vi ses. När vi skiljdes åt frågade jag, orolig att vi inte hunnit prata om allt hon hade på hjärtat, om vi hunnit prata klart. ”Det gör vi väl aldrig!” skrattade hon, och det är så det är såklart. Vilken tur!

Trädgårdsterapi

Jag fick lite mer energi i kroppen igår kväll. Det är en obeskrivligt skön känsla efter att ha varit helt orkeslös. Jag har jobbat hemma även idag och kanske är det en del av förbättringen – att slippa åka in till jobbet. Jag stortrivs där men resan dit och hem tar på krafterna med alla intryck. Energin satt kvar idag och jag kände att jag skulle kunna bli lite övertänd om jag inte tänkte till! Jag har alltså varvat aktivitet med vila för att spara mig.

Jag läste en artikel om en man med utmattningssyndrom som gjort trädgårdsarbete till sin terapi, och det blev jag jättepepp på! Vi har en mycket liten trädgård, en atriumgård med huset i vinkel runt om. Det krävs inte alltför mycket arbete för att den ska vara hyfsat prydlig. Så idag började på min trädgårdsterapi! Jag satte fem potatisar i en av odlingslådorna på höjden (med täckduk över eftersom katterna tror att odlingslådorna är deras toalett!) och planterade en tobaksblomma i en kruka. Några frön av ringblomma som jag hade kvar från ifjol petade jag ner bland kryddväxterna. Jag grävde upp några ruskor av kantnepeta som härstammar från vår gamla rabatt och som letat sig ut här och där, och satte ner dem inne i rabatten. De är ju fina marktäckare. Visst låter jag redan proffsig! ? Jag klippte till och med vår minimala gräsmatta – ett kort men intensivt träningspass.

Jag klippte ner vårt vildvin tidigare i våras men sparade några pinnar som jag satte i en vas med vatten. Nu har det kommit rötter på dem och även växt ut långa slingor av vildvinet! De satte jag i en stor kruka vid en spaljé på väggen. Vildvin är så vackert och frodigt, och blir helt fantastiskt på hösten. Jag ska köpa ett också, och sätta vid vårt svarta plank.

Kryddlandet har fullkomligt exploderat efter värmen och regnet.

Jag tror på det här. Blommor, jord, potatis och bäst av allt – jag behöver inte ta mig någonstans utan det är hemma!