Cirklar igen

Idag tänkte jag på goda respektive onda cirklar igen. Att de goda så lätt förmeras av att vara ackumulerade – att de kommer lättare när det redan kommit några. Det är liksom redan snurr på spiralen uppåt, och så går det av bara farten. Precis samma sak kan hända med onda cirklar förstås. Det är förstås inget fysiskt fenomen med fysikaliska lagar utan psykologi.

Det jag kom att tänka på idag var hur svårt det kan vara att skifta mellan en ond tankespiral till en god, medan det motsatta inte är lika svårt. Även om det är en viss motståndskraft som skyddar i själva den goda spiralen, är det inte alltid så mycket som krävs för att allt ska tippa neråt. Men att ändra ett dåligt utgångsläge till en uppåtgående spiral kan vara oerhört svårt. Det är nära på som att jag inte vill, att ansträngningen frestar på för mycket. Är inte det underligt?

Jag har fortsatt lite på den nåldyna jag påbörjade på Syfestivalen i workshopen med Anna Wengdin. Jag var inte nöjd med färgerna och tog bort de lila bitar kläde som jag sytt fast ovanpå det röda. Sedan broderade jag fast gula bitar med svart tråd, och så gula stygn vid det. Jag känner mig fortfarande inte helt nöjd, och ska nog börja från början med ett tyg tyg. Jag har tidigare köpt mindre bitar av kläde så jag har drygt tjugo färger att välja bland. Tråd att sy av kan jag ta av alla varianter jag har – det måste inte vara yllegarn. Och då har jag åtskilligt fler nyanser att välja bland!

 

Så här ser det ut just nu men i morgon börjar jag nog på ny kula. Den här kan ju ligga till sig lite!

 

 

Jag måste tipsa om en podd också: Ullpodden som handlar om allt möjligt kring ull. Det kommer ett avsnitt i månaden och i detta förstås fick vi oss en programförklaring. Om varför de startat podden och vad de tänker prata om. Som en grund ligger tanken att vi borde ta rätt på mer av den ull vi har i Sverige, och förädla den. Det ska bli kul att följa Ullpodden!

Goda cirklar som motto

Jag har tänkt lite på det här med att det är nytt år och att jag haft motton för de senaste två. 2016 var det Tid för mig och jag vågade mig till och med på att utropa året till mitt. Det blev ett år med mycket glädje i allt det nya med handarbetet och bloggen, men med platt fall vad gäller hälsan.

2017 års motto blev lite mer nedtonat – att jag skulle hålla mig på benen. Jag minns inte om jag skrev om det här på bloggen, men det har i alla fall varit mitt mål för året. Det uppfylldes, eller rättare sagt så lyckades jag med hjälp av strategier hålla mig så pass frisk att jag inte blev sjukskriven helt. I synnerhet i samband med julen.

Nu är det nytt år igen och jag försöker tänka på goda cirklar. Det får bli mitt motto för 2018. Att försöka skapa goda cirklar som föder nya goda cirklar. Onda cirklar förmerar sig lätt, så det borde goda också göra. Frågan är bara hur.

Jag har en del jobbiga hopplöshetskänslor nu som kommer och går. Just de tvära kasten är tröttande. Jag har tänkt mycket på att jag skulle vilja prata med någon, men jag vet varken med vem eller om vad. Jag får tänka vidare.

Atlanten