Zen xian bao

Jag älskar vackra papper och brukar köpa när jag hittar. Jag har främst använt dem till att göra gratulationskort, men nu har jag ett nytt användningsområde för dem! För igår var jag på en kurs i att vika ett kinesiskt syetui zen xian bao. Det var pilligt och svårt men till slut fick jag kläm på det. Vi var åtta deltagare som spred ut oss i lokalen. Kursledaren Tomas Robefelt berättade om bakgrunden, att etuierna använts i Kina för att ha just sybehör i de olika askarna. Sedan visade han hur vi skulle vika de minsta askarna och vi fick träna på vanligt kopieringspapper, innan det var dags att vika av loktapapper. Det är ett grovt papper med tydliga fibrer av loktaträdets yttre bark.

Vi gjorde fyra av de minsta och mest intrikata askarna. Därefter fyra enklare kvadratiska lådor, två rektangulära och till slut en stor låda. När detta var klart skulle vi limma fast det tyg vi tagit med på ett tunnare papper. Det skulle bli omslaget till etuiet. Jag hade letat fram ett tyg som jag växt- och skrotfärgat, så roligt att få användning för det! Vi skulle också ha en snodd med oss att vira runt etuiet, och även detta är från växt- och skrotfärgningen.

Man öppnar askarna den ena efter andra, de ligger liksom under varandra. Man får en känsla av att de aldrig tar slut! Det går att göra detta i fler lager och även fler på bredden och längden, men detta var vad vi hann på sju timmars kurs.

När alla delar var klara var det dags att limma ihop allting. Jag hann klart med fem minuters marginal till kurstidens slut, och till min buss gick! Nu ska etuiet ligga i press hemma så att det plattas till, och sedan ska jag göra en liten film för att visa lite tydligare hur det ser ut.

En sak som är roligt med såna här kurser är att träffa de andra kursdeltagarna, som de flesta höll på med olika sorters slöjd och handarbete. Vi pratade inte så mycket, just i det rum som jag satt i arbetade vi mestadels tyst och det var väldigt skönt för mig. Men i samband med lunchpausen presenterade vi oss för varandra. Jag pratade lite med en kvinna från Estland som kommer ifrån en ort som ligger två mil från där mina svärföräldrar växte upp! Hon arbetar nu som trädgårdsmästare i Botaniska trädgården i Stockholm, dit jag tänkt att jag skulle vilja ta mig någon av mina lediga onsdagar.

Fler bilder från verkstan

Jag trodde inte att jag skulle få plats med allt mitt material i verkstan, men i och med att andra saker flyttade ut så fick allt mer plats där. Jag har ju fantiserat om att ett av barnens rum ska bli mitt när någon av dem flyttar hemifrån så småningom. Nu har jag nästan fått ett sådant rum, om än minimalt. Det jag skulle vilja ha är ett stort bord där jag kan ha två arbetsstationer igång samtidigt – från varsitt håll. Till exempel symaskinen på ena sidan av bordet och något annat projekt på det andra. Gärna en fåtölj i ett hörn också. Men det jag har nu är så fantastiskt ändå!

På vägghyllan till vänster om arbetsbordet frigjordes två hyllplan så mina kuddar fick en fin plats.

Bakom mig står kofferten och över den finns de tovade  och broderade bilderna jag gjorde i somras och höstas. På dörren till skåpet en klenod som min dotter gjort i förskolan!

I skåpet fick alla mina tyger plats.

Och en av mina favoritbilder bland de jag växt- och skrotfärgat och broderat på fick en given plats ovanför dörröppningen!

Nytt projekt

Det blev en riktigt fin julafton i lugn och ro. Till och med min rastlösa kropp var ovanligt stilla. Det har gått lite upp och ner de sista dagarna men huvudsakligen är det ok.

Jag tänkte på den dagen då jag satt i elva timmar och broderade, på hur avslappnad och till freds jag var. Jag bestämde mig för att sätta igång ett nytt projekt, och det blev en kudde med yllebroderi. Idag har jag suttit i flera timmar och broderat på den, samtidigt som jag lyssnat på flera avsnitt av en podd som heter Bildningspodden och görs av Humanisktiska fakulteten vid Stockholms universitet. Den är helt i min smak! Varje avsnitt är ca en timme långt och en eller två forskare avhandlar ett ämne, till exempel den industriella revolutionen, Rousseau, encyklopedins historia, rösträttens historia, franska revolutionen och Weimarrepubliken. Perfekt att lyssna på när jag broderar!

Här är en smygtitt av arbetet så här långt. Jag har fått användning för det ullgarn som jag färgade på kursen om växt- och skrotfärgning. Det har en fin mörkt grön nyans som skiftar lite i ljusare toner,

Utställningen är på plats!

I morse åkte jag med två stora kassar med mina bilder till Blackebergs bibliotek, där jag gjorde i ordning utställningen. De flesta av dem är vända utåt i skyltfönstret men det finns även bilder vända inåt rummet. I skyltskåpet la jag bilder som det inte är självklart vad som är upp och ner på. De kan då ses från båda hållen.

Supersnälla Eva på biblioteket ordnade med en fin affisch och plastade in min prislista. Jag fick också lägga dit mina visitkort med länk till hemsidan piaborrman.se.

Här är några bilder tagna utifrån så att torget speglas, men lite syns i alla fall. Jag ska ta bättre bilder på söndag.

Behöver jag säga att det känns fantastiskt och spännande!?

Och annons i lokaltidningen!

Puh!

Sådärja, nu är alla bilder till utställningen klara. De har en upphängningsanordning på baksidan och är signerade. En prislista är fortfarande i funderingsfasen. Det är ju så gruvligt svårt att ta betalt för det man gör, i synnerhet när man är en hobbyhantverkare. Samtidigt som jag ändå vill ha en rejäl slant om nu någon är intresserad. Annars kan det vara. En vän som gör vackra trasmattor sa att antingen får folk betala ett bra pris eller så skänker hon bort dem. Det är någon slags självrespekt.

Här är alla bilderna!

Återigen: varmt välkomna till utställningen på Blackebergs bibliotek! Den går även att se när biblioteket är stängt eftersom den är i det belysta skyltfönstret.

Nåldynan börjar bli klar

Nu kanske jag är klar med själva broderiet till nåldynan. Jag ska sova på saken. Det blev inte så dumt, även om jag nästa gång ska planera färgerna bättre. Nu tog jag vad som fanns i samband med workshopen, även om jag gjorde en del förändringar. Även pärlorna och paljetterna fick jag med i kitet. Jag hade nog inte valt dem själv men det var roligt att använda de färger som Anna Wengdin avsett. Hennes mönster var på en humla men jag gjorde så här istället.

Jag har insett att jag har en väldans massa yllegarn! Det är ju kul och kommer nog till användning nu. Det garn som min mormor växtfärgade 1927, och som jag skrev om för länge sedan, är mest yllegarn. Häftig känsla att brodera med de garnerna! Jag behöver ordna alla garner bättre så jag får en överblick.

Till just detta yllebroderi har jag använt yllegarn, merceriserat bomullsgarn och sytråd. På bilden nedan är en del av de garner min mormor växtfärgat med krapp, lavar, galläpple och annat. Det finns små etiketter på så jag kan läsa vad det är för växter. Fantastiskt roligt att ha och använda!

Utredning

Jag har nu vistats på jobbet mer än 50 % under några dagar. Inte jobbat men ätit lunch med kollegorna och skrotat runt lite. Det har känts alldeles utmärkt och jag har gått omkring och tänkt att ”här går jag och trivs!” En fantastisk känsla, varken mer eller mindre! Min sjukskrivning räcker i två veckor till, och jag tänkte lite fegt att jag kan väl vänta ut den innan jag går upp i tid.

Men så idag ringde min handläggare på Försäkringskassan och sa att hon tänker skicka mig på en Aktivitetsförmågeutredning, AFU. Jag sa då att jag tänkt gå upp i arbetstid till 75 %, och det tyckte hon förstås var bra men att utredningen bör göras ändå. Det är i första hand en läkare på Danderyds sjukhus som kommer att göra utredningen, och läkaren kan i sin tur ta hjälp av psykolog, arbetsterapeut och fysioterapeut vid behov. Det blir flera besök på sjukhuset och ”det går bara att lämna återbud om du blir akut sjuk, det är så svårt att få tider” fick jag veta.

Det är nog väldigt bra att få en sådan utredning gjord tror jag (utan att direkt veta). Eftersom det med största sannolikhet kommer att dröja länge innan jag jobbar heltid, så kan ju en sådan utredning ligga till grund för Försäkringskassans bedömning på lite längre sikt kanske? Alltså, kanske kan sjukskrivningen sträcka sig över lite längre tid?

Så när som på några veckor är det tre år sedan jag arbetade mer än 50 %. Under de tre åren har korta perioder varit helt sjukskriven vid två tillfällen och jobbat 25 % under ett par veckor för att trappa upp. Om jag klarar att jobba 75 % så vore det himmelskt! Men jag måste vara smart och strategisk! Förutsättningarna är desamma som nu: att jag får avväga deltagande i möten så att jag orkar, att jag använder vilrummet vid behov, att jag är försiktig med att planera in saker på fritiden och att familjen är hänsynstagande.

Jag har nu bestämt mig för att jag ska börja jobba 75 % på måndag! Bra att börja i sportlovsveckan, när det inte är så mycket inbokat. Så spännande! Så kul! Så läskigt!

 

Växt- och skrotfärgat tyg som jag lagt en bit transparent grön chiffong på och sytt stygn för att förstärka uttrycket.

Äntligen är kudden klar

Nu har äntligen min syster fått sin 50-årspresent: en kudde i svart kläde med en bred remsa ylletyg som jag växt- och skrotfärgade på kursen i somras. Jag tänkte direkt att det skulle bli en kudde, men insåg nästan lika snabbt att den i vårt hem skulle bli alldeles full i katthår. Det fick bli en present alltså, och väl på plats i systerns och svågerns soffa är den ju klockren, eller hur?

Jag har sytt ihop bitarna med skarvsöm som jag lärde mig på kursen, och är riktigt nöjd.

Det bidde en kudde!

På kursen i växt- och rostfärgning i juni färgade jag ett tyg som jag blev särskilt förtjust i. Jag var osäker på vad jag skulle göra av det, men nu har jag äntligen gjort en kudde av det.

Det har gått under benämningen mitt nu-jädrar-tyg, vilket kommer sig av att jag inte blev nöjd med en del färgningar på kursen. De gjordes med stora förhoppningar men blev bleka och lite menlösa tyckte jag. När det var dags för den sista färgbadet tänkte jag att NU JÄDRAR! Jag vek ett kraftigt bomullstyg som ett dragspel, och fyllde varje skrymsle och ficka med blad och rostiga grejer, uttalade en besvärjelse och la paketet i växtbadet. Nej, jag uttalade nog ingen besvärjelse men kände mig i alla all väldigt beslutsam. Och jag blev verkligen nöjd!

Igår färgade jag en del, och ett av tygerna tänkte jag skulle passa som baksida på kudden. Det är ett kraftigt tyg i grovt linne som min mormor vävt, och jag färgade det i ett bad med lupin och skal av rödlök, och så en del skrot inlindat i tyget.

När jag skulle sy ihop delarna tänkte jag på att tygerna skulle ligga ät rätt håll, men det blev fel ändå! Baksidestyget hamnade med avigsidan ut, men det gör inget egentligen. Det är fint ändå.