Min plan över hur jag skulle lägga upp mitt arbete har fungerat mycket väl. Jag har haft avstämning med mig själv varje fredag för att kolla hur jag mår och om jag följt planen. Jag får med beröm godkänt!
En av punkterna är att jag ska ha begränsade arbetsuppgifter, och den jag framför allt ägnar mig åt är att skriva på en bok i vår skriftserie. Vi är flera som skriver i boken så det är inte bara mig det hänger på. Jag känner att jag fått ett flyt nu i skrivandet så det känns bra. Framför allt är det ingen stress och press, och det är en tydlig uppgift. Mina projektledaruppdrag har mina kollegor tagit över. Det tror jag verkligen är en stor anledning till att jag orkar nu.
I slutet av mars har jag varit sjukskriven i ett år. Jag fick ett brev från Försäkringskassan där de förklarade att det innebär att jag ska ansöka om sjukskrivning hos dem igen, och att ersättningen sänks något. Men det enda jag såg när jag först fick se brevet var att mina ersättningsdagar ”tar slut den 25 mars” och att ”sjukpenningen upphör automatiskt”. Jag vill inte tänka att det finns en tanke med dessa ordval, men det måste vara fler än jag som blir kallsvettig av det här brevet.
Just nu har jag en sån hosta som rivit upp halsen att jag ska jobba hemma resten av veckan. Jag är inte sjuk alls men för allas skull är det bättre att jag är hemma. Ett sånt privilegium att kunna jobba hemifrån! Att sitta och skriva passar ju extra bra då.
Bilderna visar ett glasögonfodral jag gjorde klart i morse. Härlig färgkombination, eller hur?
