Julmarknad!

Jamen nu ska jag ju vara med på en julmarknad i alla fall! Min man kom på att det finns ju en i kommunen, på Picchus café i Gamla apoteket. Jag har pratat med L som är ansvarig och skickat länk till min hemsida så hon kan se vad jag gör. Hon sa att de vill se det innan så de vet att det är den typ av grejer som de vill ha med på julmarknaden, och att det håller en viss kvalitet. Det tycker jag bara är bra. Det är roligare att vara med på en marknad där besökarna förväntar sig hantverk och inte bara sockervadd och lotter.

Jag tänker göra några grejer med julanknytning och som inte ska kosta så mycket. Idag testsydde jag några julgranshjärtan att hänga i granen. Det lilla hjärtat skulle jag kunna sätta på julkort kanske?

Så välkomna till Upplands Väsby 1 advent!

Provsvar

Idag kom provsvaren med posten. Min husläkare skrev att allt såg bra ut, förutom möjligen en aning förhöjt värde på kolesterol. Inga tecken på diabetes vilket känns bra eftersom det kan bli följden av övervikt. Sköldkörtelnhormonet låg stabilt så jag behöver inte ändra medicindosen mot hypotyreos.

Jag kollade genast upp mat som är bra vid högt kolesterol och det är bland annat havregryn, sojabönor, fet fisk och grönsaker – sånt jag gärna äter.

Nu har jag tre filtade bitar som jag ska brodera på. Det är mycket jobb innan man kommer så långt! Om jag får säga det själv så tycker jag att de är riktigt fina som de är!

Utställningen är på plats!

I morse åkte jag med två stora kassar med mina bilder till Blackebergs bibliotek, där jag gjorde i ordning utställningen. De flesta av dem är vända utåt i skyltfönstret men det finns även bilder vända inåt rummet. I skyltskåpet la jag bilder som det inte är självklart vad som är upp och ner på. De kan då ses från båda hållen.

Supersnälla Eva på biblioteket ordnade med en fin affisch och plastade in min prislista. Jag fick också lägga dit mina visitkort med länk till hemsidan piaborrman.se.

Här är några bilder tagna utifrån så att torget speglas, men lite syns i alla fall. Jag ska ta bättre bilder på söndag.

Behöver jag säga att det känns fantastiskt och spännande!?

Och annons i lokaltidningen!

Puh!

Sådärja, nu är alla bilder till utställningen klara. De har en upphängningsanordning på baksidan och är signerade. En prislista är fortfarande i funderingsfasen. Det är ju så gruvligt svårt att ta betalt för det man gör, i synnerhet när man är en hobbyhantverkare. Samtidigt som jag ändå vill ha en rejäl slant om nu någon är intresserad. Annars kan det vara. En vän som gör vackra trasmattor sa att antingen får folk betala ett bra pris eller så skänker hon bort dem. Det är någon slags självrespekt.

Här är alla bilderna!

Återigen: varmt välkomna till utställningen på Blackebergs bibliotek! Den går även att se när biblioteket är stängt eftersom den är i det belysta skyltfönstret.

Trötta kvällar


När jag kom hem från jobbet igår var jag riktigt trött. Eller rättare sagt: redan på hemvägen var jag tröttare än förra arbetsveckan. Det känns att jobbhösten dragit igång och att sommaren är slut. Inte att jag stressar eller så. Jag tycker att jag har det mesta under kontroll, och har gått igenom almanackan ordentligt för att se att det finns luft här och där. Jag har till och med bokat in delar av dagar där det står ”boka inte in något här!” eller ”förberedelsetid”.

Jag har ju Språk- och slöjdkaféet också. Det drar igång tisdagen 18 september och känns superkul! Ikväll skrev jag ett meddelande i Facebook-gruppen där jag bad dem att meddela vilka dagar de kan vara med. Tyvärr kommer jag att missa tre gånger på grund av resor, främst i jobbet. Men vi är tillräckligt många för att det ska funka ändå.

Men tillbaka till tröttheten. Jag ska erkänna att jag blev lite lite orolig igår kväll, och fick ta till hela arsenalen av hjälpsamma tankar för att inte bli alltför rädd. Idag kändes det faktiskt lättare och då försöker jag att glädjas åt det.

Känningarna av RLS/WED är tyvärr lite för mycket just nu. Ett stort moln på min himmel.

Dagen idag – en berg-och dalbana

Ibland hänger jag inte med i mina egna känslosvängar! Skiftet från topp till botten går blixtsnabbt, och även kastet åt andra hållet. Inte alla dagar, tack och lov, men tillräckligt ofta för att det ska rubba mig. Som om att depressionen är orolig över att jag ska glömma bort att den bara är några missade medicintabletter bort. Att den är beredd. Jag har varit ganska pirrig i benen delar av dagen också. Bajs.

I de stunder jag varit på topp har dagen varit riktigt riktigt bra, och jag har känt mig stark och pigg. De stunderna övervägde idag. Jag och min man inledde dagen med en sväng till återvinningscentralen med fullastad bil. (Var kommer alla sopor ifrån?) Jag gillar verkligen att rensa ut! Återvinna det som är skräp, och skänka bort det som kan vara intressant för någon annan.

Jag har också suttit många timmar i verkstan. Jag sorterade och städade lite, och broderade mycket.

Mina kära trådrullar som jag tidigare sorterat i tre (tomat)lådor delade jag nu upp på fem lådor så det blir lättare att hitta rätt färg. Jag älskar att ha många nyanser – ibland är det två trådar som är snarlika men bara den ena är rätt för det jag håller på med just då. De flesta är inköpta second hand eller så har jag fått dem av någon. För ett par år sedan hade jag bara en handfull trådrullar!

Här är mina senaste ulliga bilder:

Broderar och funderar

Jag kom verkligen igång med att brodera på mina skröfslappar i helgen. Det är ungefär som kanthabroderi som jag lärde mig på Capellagården förra sommaren – många små upp-och-ner-stygn i rader.

Kanske tillsammans?

Jag har en sån dag då jag ena stunden ser nästan nattsvart på tillvaron och framtiden, och den andra stunden bara ser möjligheter. De tvära kasten har jag skrivit om förut, de tar på krafterna.

En jobbig sak är min vikt. Jag har alltså gått upp alla de 15 kg jag gick ner i höstas, och lite till. En klassisk jojobantning som brukar användas som argument mot att banta. För min del handlade det om flera saker. Jag har skrivit om det förut så ursäkta tjatet, men det är viktigt för mig. Jag har skyllt det mesta på den nya antidepressiva medicinen med just biverkan att gå upp i vikt och öka aptiten. Men det är inte hela sanningen, och jag måste ta tag i det nu. När jag inte gick ner mer i vintras tappade jag sugen och motivationen lite och släppte på ätandet bara lite. Detta eskalerade och till slut var det inget stopp på det.

Det jag upptäckt de senaste dagarna är att jag inte bara är otymplig utan även utan ork och kraft. Jag kan inte precis anklagas för att ha rört på mig mycket denna semester, och kondition är en färskvara. Men detta är en sån totaldipp i ork att jag nästan undrar vad det är. Jag ska ändå ringa och boka tid hos min husläkare för att ta en del rutinmässiga prover angående blodtrycket och hypotyreosen. Det känns bra att få lite koll på kroppen. Han kommer att ha synpunkter på min vikt och det är väl bara bra det.

Femte och sista kursdagen

Nu har jag klivit på tåget i Insjön och hoppas att det inte blir några förseningar. Om allt går som det ska kommer jag hem vid 17.30-tiden.

Under veckan har vi haft egna arbetsbord med plast på för att tova, men idag satte vi oss runt en grupp vanliga bord för att stafettbrodera. Var och en började med sin egen skröfslapp och broderade i 8 minuter. Då lämnade vi broderiet till den som satt till vänster och fick ett nytt broderi från den som satt till höger, och så broderade vi på den lappen i 8 minuter. Så höll vi på tills vi fick tillbaka vår egen lapp igen, och vi gått laget runt. Vi fick göra hur vi ville: antingen fortsätta på stygn som någon annan gjort eller börja med ny tråd i något annat hörn.

Här är allas lappar när vi var klara, visst är dom fina! Min är i mitten i översta raden, men jag har alltså broderat på alla.

Det har varit en mycket bra kursvecka och det enda som inte varit helt underbart är värmen, men jag vet inte om ösregn hade varit bättre heller. Dessutom lägger alla bränder sordin på all klagan, eller borde i alla fall göra det. Vad är mitt lidande i värmen mot det som alla dom som bekämpar bränderna och alla dom som oroar sig för sina hus och skogar får utstå? Jag tänker också på personer som har extra svårt att tåla värmen och som kanske inte kan välja ett svalt dopp i en sjö – till exempel äldre personer. Idag låg brandröken som ett dis över den vackra utsikten.

Men åter till kursen: när jag lämnade över vår avskedsgåva till vår kursledare igår sa jag att hon har den där förmågan att handleda som varje sann pedagog har. Att kunna ställa rätt frågor till oss elever och ge några vinkar som för oss åt rätt håll, men låta oss själva fatta besluten. Hon har också förmågan att inte bara lära ut hantverket på ett bra sätt utan också stötta vår kreativa process. Till alla dessa förtjänster läggs att hon en väldigt trevlig, rolig och behaglig person, och jag hoppas kunna gå någon av hennes kurser igen.

 

Fjärde kursdagen

Jag sydde inga stygn, vare sig igår kväll eller i morse. Jag har inget riktigt bra ställe att sitta på i härbret, och ingen bra belysning för broderi heller. Det har varit väldigt mysigt att bo så här, men om jag går på kurs här igen så tror jag att jag vill bo i ett vanligt rum istället.

Vi inledde den fjärde kursdagen med att vi ägnade säkert en och en halv timme med att gå runt till var och en som fick berätta och visa sina alster. Det var väldigt roligt, och även lärande att få höra allas berättelser och lärprocesser. En del bad om råd om de kört fast och vi kunde hjälpas åt med det. Jag tyckte också att det var roligt att visa det jag gjort, och få respons på det. Sedan broderade jag lite på mina små lappar, och kanske blir det något mer i morgon. Jag får se.

Vi gjorde också filtade bitar av ”skröfset”, det vill säga allt spill som blivit över när vi filtat och klippt. Jag är väldigt förtjust i att spara sånt även när jag arbetar med någonting hemma. Jag har till exempel en liten låda med garnstumpar och en annan med små bitar organza. Ofta är det bara så lite jag behöver. Dessa bitar ska vi använda i morgon då vi ska brodera en bit på allas ”skröfs”-lappar. Vi ska skicka runt lapparna så att vi får ett minne från kursen – kul idé! Så här ser några av mina lappar ut. Helt slumpmässigt ihopfogade och filtade, men ändå vackra tycker jag:

På eftermiddagen hade alla kurser öppen ateljé och vi gick runt och tittade på varandras alster. Det är fem kurser samtidigt: tälja köksredskap, två olika broderikurser, sy korsett och så vår kurs. Det var kul att gå runt och titta! Jag blev särskilt förtjust i träkursen. Här är ett skåp från deras lokal:

Efter middagen gick jag inte upp till lokalen igen, utan gick till härbret och packade ihop mina saker. I morgon kväll är jag hemma igen, som jag har längtat!

Tredje kursdagen – nu lossnar det!

Denna tredje dag gick Yvonne runt till var och en för ett kortare samtal om våra arbeten, vad vi undrade över och om vi fastnat någonstans. Det var kursens viktigaste ögonblick för mig, åtminstone hittills! Jag visste inte riktigt hur jag skulle gå vidare med de bitar jag tovat, och tvivlade på min förmåga. Flera andra på kursen gjorde så fina saker, i synnerhet en som också gått kursen tidigare. Jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle fortsätta att tova den bit jag hade, eller om jag skulle klippa isär och sätta ihop på nytt, eller var det kanske rentav dags att brodera några stygn?

Men Yvonne kunde handleda mig till egna bra beslut om vart och en av mina bitar! Så välsignat att ha en sådan lärare!

På eftermiddagen höll hon ett föredrag för oss om hennes egen historia med filtning, som började med en lång resa i Sibirien. Mycket intressant, hon är en mycket god berättare.

I morgon ska alla vi som går kurs på Sätergläntan denna vecka gå runt i varandras kurslokaler och se vad alla gjort. Det innebar att vi fick lite extra energi och körde lite hårdare än vanligt tror jag. Kursen slutar egentligen klockan 16 men de flesta av oss stannade tills det var middag och fortsatte ett tag efter maten också! Jag tog med några bitar och en del garn till mitt lilla härbre, så får jag se om jag jobbar lite mer här – ikväll eller i morgon bitti.

Här är några av de saker jag gjort. Ingenting är helt klart men det börjar närma sig tror jag.

Först de röda husen som min vän A fotograferat:

Här är två bilder som hör ihop, och jag måste säga att det är lustigt hur jag till slut hamnar i samma färgskala som jag brukar!

Dom är jag riktigt nöjd med!

Här är en som inte är klar, men som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med ännu (kanske inget):

När jag ser den så här på bild så liknar den verkligen de nålfiltade bilder jag brukar göra!

Jag har ju förresten glömt att visa min jättenyckel till härbret! Detta åbäke kånkar jag omkring med här, men mina grannar har en ännu större!

Ikväll kom det en regnskur, men ingen lång tyvärr. Luften blev i alla fall betydligt svalare och det är underbart. Något annat som är underbart är att jag inte sett till en enda mygga! Jag har båda fönstren och dörren öppen just nu för att släppa in den svala luften men inga flygfän kommer in.

Idag var en oerhört rolig dag då vi också började känna att vi känner varandra lite mer. Det var så jag tänkte i alla fall. Ni vet, när man börjar skämta med varandra och tramsa lite mer. Det är en jättefin grupp kvinnor och även om jag vill åka hem på fredag så känns det också lite synd att kursen bara är en vecka.