Snart kursdags!

Igår gick jag mejl från Mullsjö folkhögskola med information om kursen i silversmide som jag ska gå i sommar. Förutom praktiska uppgifter fick jag också ett meddelande från kursledaren Anna Neudorf där hon uppmanar oss att redan nu fundera på vad vi vill göra under kursen. Om vi har stenar, gammalt guld eller silver hemma så kan vi ta med det och använda, eller om vi har ett smycke vi vill göra om. Jag blev väldigt peppad över det här – jag har skissat och funderat länge redan! Och jag har min vigselring (som jag fick hjälp med att såga av mig på vårdcentralen!) som jag tänkt göra om till en silverbröllopsring. Kursen är i vecka 31 så det är sex veckor kvar.

Och det är tre veckor till min semester. Det enda jag planerat är just denna kurs. I övrigt vill jag mest vara hemma.

Jag har varit på jakt efter vildvin till trädgården, och idag hittade jag ett annat sorts vin: Parthenocissus quinquefolia Engelmanii eller Engelsmansvin. Jag köpte två plantor och har satt i en stor kruka. Det ska klättra på vårt plank har jag tänkt, och i höst blir det eldigt rött!

Vi har vildvin som jag klippte ner för första gången i våras, och det har verkligen tagit sig nu. Jag var lite orolig ett tag att jag haft ihjäl alltihop! Igår spikade jag upp två nya spaljéer som det ska klättra på, och det var verkligen dags för den senaste veckan har det skjutit fart!

 

Kryddlandet formligen exploderar!

Det händer bra saker, också

Mitt i allt elände med krypningarna i kroppen har det hänt bra saker också. Jag har anmält mig till en sommarkurs i silversmide på Mullsjö folkhögskola! Jag har funderat lite av och till på om jag ska prova på silversmide, och nu var det dags. De släppte platserna i tisdags morse klockan 8, och 8.01 hade jag anmält mig så jag hoppas att jag kommer med.

En annan uppmuntrande sak är att jag gått ner 10 kg i vikt på tre månader. Inte illa, och det känns väldigt bra. Det är extra viktigt nu när livet känns så motigt.

Ännu en bra sak är att det nu bara är fyra veckor tills jag åker till Agadir i Marocko tillsammans med en fin vän i en vecka! Det ska bli underbart! Vilsamt och avkopplande, och förhoppningsvis har jag fått hjälp med WED/RLS tills då. Åtminstone så det är mer dämpat.

Jag gned så mycket på hudvecket mellan fingrarna igår att huden ömmar. När jag tänker efter så borde jag gå ner några hekto av alla skakande på benen.

Jag fick en julklapp av WED-förbundet med posten igår. Boken Livskvalitet trots rastlösa ben och dålig sömn. Den är så illa formgiven (med undantag för omslaget) att mitt grafiska sinne vrider sig i plågor, men den verkar intressant. Den samlar det mesta vetande som finns på området. Om behandlingar, olika mediciner, diagnosskalor och en massa annat. Jag tar nog med den till neurologen på fredag, men jag hoppas verkligen att han är kunnig på det här området. Jag ska anstränga mig att inte vara så ”duktig” som jag lätt blir i kontakt med sjukvården. ”Nä, men det är nog ganska ok ändå, tackar som frågar!” Jag måste säga som det är: att jag håller på att bli vansinnig!