Höstsol

Igår fick jag lite oväntad energi och den promenad som jag trodde skulle bli både kort och långsam, blev en förvisso inte helt rask men desto längre stund i höstsolen tillsammans med min goda vän E. Samtalet med henne har pågått i många år under miltals promenader, och är viktigt för mig.

Det är galet vackert nu och så många stora träd i alla nyanser av gult, orange och rött. 

I Upplands Väsby där jag bor finns rester av en park från slutet av 1600-talet som restaurerats av kommunen på senare år. Barockparken kallas den och hörde ursprungligen till godset Stora Wäsby men delades från byggnaderna när järnvägen drogs fram. Här är väldigt vackert, inte minst på hösten. Det var härikring vi promenerade.

Idag har jag varit desto tröttare, och en rekognosceringstur till Bauhaus gjorde det inte bättre. Det var hemskt med alla ljud och människor. När kom hem la jag mig att sova i ett par timmar, och resten av kvällen blev det soffan.

Och apropå ljud: när jag åkte hem från Södra station i fredags var jag väldigt trött, och oerhört ljudkänslig. En rullväska över golvet, metall mot metall, ett barnskrik. Jag fick nästan panik och försökte skynda därifrån.

Jag hade hoppats orka och hinna med tid i verkstan den här helgen, men det har bara blivit nån timme. Jag har inte varit riktigt sugen på sistone, och det hänger förstås ihop med att jag varit så trött och nere. Men igår kände jag lite lust och fick en idé om ett silverarmband som jag påbörjade i alla fall.

 

Hopplöst trött

Jag är fortsatt väldigt trött. Igår jobbade jag hemma som vanligt på onsdagar, och det gick jättebra. Efter en rejäl vila tänkte jag passa på att sätta mig jag i verkstan en stund, men hade ingen riktig lust att göra någonting. Kände mig ganska håglös. Dottern ringde och frågade om skjuts då hon missat bussen, och jag ställde upp. Jag passade samtidigt på att åka förbi Ica för att hämta ut ett paket till hennes födelsedag, och köpte några få saker. Sedan var det klippt. Resten av dagen och kvällen låg jag i sängen och sov eller i soffan och vilade. Jag orkade inte laga middag så familjen fick äta rester (tur att det finns sånt att ta till!). Yogan orkade jag inte heller gå till, även om det skulle vara skönt att vara där. Men då måste jag ha ork att ta mig dit.

Idag skulle jag fika med  fina vänner L, men jag ställde in det, och jobbar hemifrån idag också. Jag ringde till min husläkare och fick en tid på måndag för fortsatt sjukskrivning. Den nuvarande går ut 30 september.

I helgen ska min syster och jag åka till vår pappa i Jämtland. Det blir en stillsam helg så det känns inte jobbigt. Jag kan ligga och vila där.

Den här ringen påbörjade jag i förra veckan och gjorde klart häromdagen. Den är inte färdigputsad men jag vill ändå visa den – jag är riktigt nöjd!

Lite hängig

Jag känner mig fortfarande tröttare än vanligt (vad nu det är!) och lite hängig. Har inte riktigt haft ork till någonting, och bara suttit kortare stunder i verkstan. Jag ägnar mig mycket åt att lägga patienser på telefonen, och ett spel där man ska lägga tio i rad. Det är någonting lugnande med det hela, och jag tycker om när det liksom går ihop på ett snyggt sätt. Något för en psykolog att sätta tänderna i!

Någon kanske undrar om hur det ligger till med broderiet nuförtiden? Jodå, jag har ett yllebroderi på gång, även om det går långsamt. Jag fick frågan häromdagen om vilken av de olika tekniker jag håller på med som jag gillar mest. Det är tveklöst broderiet, även om silversmidet känns väldigt roligt också. Men broderiet kommer jag nog att över tid ägna mig mest åt. Där finns en möjlighet till kreativitet som känns mer gränslös än med silvret. Och så är det alla färgerna som jag älskar, och det taktila i textilierna.

Kärleksörten blommar för fullt

Jag åkte för att ta blodprover i morse, men när jag kom dit visade det sig att jag skulle vara fastande, och det hade jag glömt bort. Jag får åka dit i morgon bitti igen.

Idag var det plötslig betydligt kallare ute, och jag njuter av att inte svettas. Jag hade jacka på mig och strumpor i skorna, och det var längesedan.

Någorlunda utvilad

Helgen har bjudit på både stressande inslag och vila, men summa summarum så här på söndagskvällen känner jag mig ganska utvilad och redo för en ny arbetsvecka. Det är dags för en årlig jobbkonferens i tre dagar i slutet av veckan, men jag har rutin på att jobba halvtid på konferenser så det ska nog gå bra.

Jag har gjort färdigt ett halsband som jag påbörjade på kursen, och har också gjort ett med ringar. Jag trodde att det skulle vara svårare att löda ihop ringarna än det var, men det gick ganska bra. Och jag kunde löda fast silverkedjan också – det blev snyggt,

 

Jag har uppdaterat min hemsida piaborrman.se med silversmycken och broderier. Jag gjorde hemsidan när jag jobbade heltid, och vågar nästan inte ha den nu när jag är deltids sjukskriven. Men jag gör ju inte mer än jag orkar, och det är ett sätt för mig att stressa ner och må bra. Det lilla jag får in går till nytt material. Så jag vågade mig på att göra reklam för hemsidan idag – kika gärna in där!

Lite orolig

Jag har jobbat hemma idag, så förutsättningarna har varit goda för att orka. Men jag har haft extra mycket känningar av WED/RLS vilket oroar. Så länge det håller sig på en någorlunda jämn nivå känns det ok, men när det plötsligt blir värre så är det svårt att stoppa katastroftankarna. Det är ganska länge sedan jag kände av det i fler delar av kroppen än i underben och fötter. Idag har det varit obehagliga sensationer i vänster hand och i båda benen från höfterna och ner.

Jag var på god väg att ta kvällsdosen av medicinen en och en halv timme för tidigt, men stod ut och väntade tills klockan sju. Det är svårt att avgöra vad som är bäst, och jag vill ju inte riskera att det blev som i förra veckan.

Jag har arbetat i verkstan en del också, och nu är silverringen med plexiglas i färdig. Jag är riktigt nöjd!

Den var svår att fotografera men ni ser ungefär i alla fall. Plexiglaset är ljust blått eller turkost. Den är bara fastlimmad (ett stort NO-NO! på silverkursen!) i den övre delen så att den är lite flexibel när jag sätter på den. Jag ska fortsätta att kombinera plexi och silver!

 

Bra helg

Det blev en bra helg. Jag lyssnade på min dotter och ställde in helgens planer, och lyssnade på min kropp och anpassade mig efter den. Jag har tillbringat en del tid i verkstan, och har bland annat testat plexiglas tillsammans med silver. Jag har alltid varit svag för plexiglas, och gjort en del smycken av det materialet tidigare. Nu sågade jag till en bit och klistrade fast det i silvret. Resultatet kommer jag att lägga upp här när den är klar.

Det har varit en plågsamt varm helg, men nu verkar det bli lite svalare. Det ska bli skönt att kunna vistas utomhus utan att bli alldeles blöt av svett.

En vidrig natt!

På kvällarna tar jag medicin i två omgångar. Vid 19-snåret tar jag en kapsel Gabapentin och en tablett Sifrol mot WED/RLS. Klockan 20.30 tar jag tre tabletter Mirtazapin och en Oxascand mot depression och oro. De ligger alla i samma fack i min dosett. Igår kväll när jag skulle ta de sista tabletterna såg jag att Sifrol låg kvar i dosetten. Jag blev osäker på om jag tagit den tillsammans med Gabapentin när jag skulle – att det alltså av misstag hade legat två tabletter i dosetten – eller om jag glömt att ta den. Eftersom jag inte vill riskera att ta för mycket medicin bestämde jag mig för att jag redan hade tagit tabletten och lät bli att ta den. Något jag fick ångra bittert.

Jag blev alltmer rastlös i benen ju längre kvällen led, och försökte stretcha och spänna musklerna för att häva eländet. Ryckningarna kom allt tätare, och jag tänkte att jag måste ha glömt tabletten ändå så jag tog den sent på kvällen. Jag gick och la mig men kunde omöjligt ligga stilla. Jag slumrade till emellanåt tack vare de andra medicinerna, men vaknade hela tiden av ryckningar och starka obehagskänslor i benen. Jag kunde inte vara stilla, och till slut gick jag upp. Jag höll på att bli tokig! Jag gick omkring lite och kände att det lugnande ner sig lite. Efter ett tag la jag mig i soffan och kunde somna. På morgonkvisten vaknade jag, och gick och la mig i sängen igen. Tur att jag ska jobba hemma och kan sova ut tills jag vaknar av mig själv!

Det var länge sedan jag hade så stark känning av WED/RLS. Jag blev verkligen påmind om vilket helvete det är! Och tacksam över medicinen.

Ännu en silverring

Varmt!

Jag har aldrig varit frusen av mig och nu i min aktningsvärda ålder mitt i klimakteriet så är jag en glödande kamin! Alltså denna värme som alla är så glada åt – måtte den ta slut snart! Om man fryser kan man sätta på sig ylleunderställ och pälsmössa, men man kan ju inte mer än att klä av sig när man svettas! Tack och lov har vi ett förhållandevis svalt hus och på jobbet är det riktigt skönt (det vill säga: många klagar på att det är för kallt!).

Jag är nästan ständigt blöt i nacken, på överläppen och hakan. Dessutom så där klädsamt rödflammig i ansiktet! Jag har fått en slags eksem eller blemmor av värmen runt munnen och näsan. Jag tror i alla fall att de beror på värmen – de är som allra vackrast lysande röda när jag är som varmast. Jag har fläktar som jag flyttar runt i huset, och svalkar mig med en blöt trasa.

Jag har också varit väldigt trött de senaste dagarna. Idag sov jag på eftermiddagen. I morgon ska jag jobba hemma och det känns nästan nödvändigt.

Min maskinpark har nu kompletterats med en trumlare som polerar silvret. Jag invigde den igår med strålande (!) resultat. Här är några örhängen jag gjort. Själva rundlarna stansade jag ut på silversmideskursen eftersom jag visste att jag inte skulle skaffa en sådan utrusning i förstone. De första har jag sågat mönster på, och i de nedersta har jag borrat lite random hål med min Dremel.

Vardagen åter

Det är inte enbart tråkigt att semestern och sommarlovet är slut, och att sommaren sjunger på sista versen. Jag tror att i synnerhet barnfamiljer hälsar vardagen välkommen åter, med rutiner och förutsägbarhet. Så även i vår familj. Och jag har ju en semesterhelg kvar att se fram emot!

Lite tråkigt är att jag haft större känningar av WED/RLS på jobbet. Det har varit ganska hanterligt de senaste veckorna så det vore synd om det blir värre.

Idag blev jag nästan överraskande trött när jag kom hem. Jag fick en tydlig signal av kroppen: LIGG NER! Så jag gjorde det. Det var min tur att laga middag men vi fick klara oss med rester för jag orkade inte göra någon mat.

I morgon ska jag jobba hemma. Det känns bra efter en sån här trött dag.

Här är ytterligare några alster i vardande. Silverkulan har jag köpt färdig och jag är väldigt nöjd med att lödskarven inte syns (utan att jag behövde fila bort den).

 

Ringar

Jag har gjort flera ringar de senaste dagarna. Här är några resultat.

De är inte helt klara ännu, de ska putsas då snart min nya maskin kommer – en trumlare!

Just nu längtar jag till fredag då jag och min syster ska åka med mamma och hennes man upp till systers stuga i Söderhamns skärgård över helgen – så härligt! Där ska jag inte just göra någonting. Titta på horisonten över havet. Sova. Tanka lugn och ro.