Bästa yogapasset ever!

Jag har varit hemma och försökt vila mig i form idag också. Stickat en del och tittat på Modern family på Netflix – den får mig ofta på gott humör. Jag sov middag utomhus. Det är tredje gången jag sover ute i år och det är inte maj ännu! Det är så otroligt mysigt när jag virar in mig i filten och ligger och blundar. Jag andas långa djupa andetag som på yogan, och till slut somnar jag.

Apropå yoga så var det dags för veckans mediyoga-pass ikväll. Jag hade ett litet men påtagligt ångestpåslag i början av passet, men sen var det som att obehagskänslan försvann. Den rann av mig, så underbart! En av övningarna som jag tidigare tyckt varit ganska jobbig – eller i alla fall ingen favorit – tyckte jag var riktigt vilsam idag! Det var det bästa yogapasset jag varit på!

Det som inte försvann däremot var den ökade känningen av WED/RLS. Tyvärr har det blivit lite sämre, och igår kväll ökade jag på medicindosen lite. Jag tar Gabapentin tre gånger om dagen, och neurologen sa att om jag behöver öka dosen så är det bästa att dubblera vid den tidpunkt på dagen då det är som värst. Om det går bra på förmiddagen men blir sämre på eftermiddagen kan jag stå kvar på en kapsel på morgonen, men ta två kapslar klockan 14 och eventuellt även dubblera kvällsdosen. Jag provar och hoppas på det bästa. Det finns inte med i min planering att jag ska få mer känningar av detta elände! Jag har i det närmaste varit symptomfri sedan jag bytte medicin, och det har varit avgörande för att jag mått så mycket bättre under vintern. Avgörande för att jag ska orka jobba 75 % och snart också 100 %.

Syrenknopp

Min psykiater ringde idag och sa att han pratat med överläkaren som tyckte att jag ska stå kvar på samma medicindos som nu, och så får vi utvärdera vid återbesöket som är inbokat till i mitten av maj. Jag frågade om jag kan ta en extra Oxascand om jag får ångest, men han sa att det vore bra om jag är försiktig med den medicinen eftersom jag haft den i tre år nu. Den ska egentligen bara användas kortare tid sa han. Jag fick den för att kunna sova hela natten eftersom jag tidigare vaknat ofta och haft svårt att somna om. Vi ska prata om alla medicinerna när vi ses.

Jag påbörjade ett armband i vadmal idag men är inte säker på hur det ska bli än.

Då nu återstår att hoppas på det bästa, lite magiskt tänkande kanske skulle göra susen. 

Öka dosen?

Sista veckorna har jag haft en liten förhöjd ångestnivå. Ingen stor skillnad men ändå tillräcklig för att påverka mig negativt på marginalen. Den marginal jag inte har alltså. Det tog ett tag men nu har jag kommit på att jag helt enkelt ska ringa min psykiater och rådfråga honom. Kan jag gå upp i dos antingen i den ångestdämpande och antidepressiva medicinen på morgonen (Fluoxetin) eller den antidepressiva medicinen på kvällen (Mitrazapin)? Jag vet att det finns utrymme att öka dosen åtminstone på kvällsmedicinen. Jag ska ringa i veckan och fråga.

Här är den lilla kudden jag gjorde till min mamma i 76-årspresent.

Den minnesgode läsaren känner igen den från ett inlägg för några veckor sedan. Då visste jag inte vad jag skulle göra av broderiet, men det blev alltså en liten kudde. Det gulbruna garnet jag broderade stjälken med var uppenbarligen ett mycket gammalt yllegarn, eftersom det var skört och gick av ofta. Det är följaktligen inte jättesnyggt på baksidan men det säger ju till och med textilslöjdslärare att det inte spelar någon som helst roll. Och vem skulle se det? Jag undrar om det kan tillhöra de gamla växtfärgade garner jag har efter min mormor, men jag är osäker. Det låg i en påse med små garnhärvor som kan ha legat ihop med hennes.

Flow

Jag har en sån härlig känsla av flow just nu! Jag har suttit mycket i verkstan de senaste dagarna och gjort en hel del saker. Det är så njutningsfullt att komma på nya idéer och jobba med vackra färger och fina material! Jag har gjort ännu fler armband men nu i retrotyger som jag köpt på Tradera. När jag köpte dem visste jag bara ATT jag ville ha dem, men inte till vad. Nu fick jag i alla fall en användning för dem!

(Kanske mina växtfärgade tyger skulle passa att göra armband av … )

Jag köpte blå och lila vadmal på Fingerborg i förra veckan också, en riktig favoritfärgkombination! Av bara farten broderade jag ett armband till:


När jag ändå inte skulle hinna med ett pendeltåg en dag passade jag på att slinka in på Slöjddetaljer och köpa några grejer, bland annat träknappar som jag ska brodera broscher på och gummitråd. Jag hade funderat på att göra mer smycken av gummi, även om planen inte var riktigt klar. Men så satte jag mig att greja och det blev ett halsband som jag är riktigt nöjd med!

Skadad hand – igen!

Jag köper gamla fina ramar på loppisar att ha till inramning av broderier. Eftersom jag inte vill ha tavelglaset slänger jag det på återvinningsstationen. Igår stod några glasskivor på en stol för vidare befordran ut i förrådet, när jag fick brått ut i köket där äggkastrullen börjat koka. Jag sprang förbi glasskivorna och rände vänster (tack!) hand in i den högsta glasskivan som nästan osynligt stack upp sin vassa kant. Knogen där hand möter ringfinger skars upp i ett djupt gapande hack. Jag ställe mig med handen högt och hoppades på det bästa.

En stund senare kom min svåger som är läkare och han menade att det egentligen skulle behöva sys, men satte en bit kirurgtejp för att hålla ihop sårkanterna. Jag hade lite annat för mig än att sitta på akuten i flera timmar!

Jag satte en gummisnodd runt fingrarna så att jag skulle komma ihåg att inte spreta med fingrarna eller använda handen, för då gapade såret. Nu ser det ut att ha läkt ihop bra, men jag behåller både tejp och gummisnodd på för att det inte ska spricka upp igen. Jag ska bespara er bild på eländet, men visst är det lite väl många olyckor med mina händer nu! Jag behöver mina händer!!

Jag har anmält mig till en tovningskurs en kväll om knappt tre veckor, på den mysiga butiken Fingerborg på Åsögatan i Stockholm. Jag ska tova på kursen på Sätergläntan i sommar och behöver egentligen inga förkunskaper, men tycker att det vore roligt att kunna grunderna i förväg. Jag har tovat lite, men det var för många år sedan. Jättekul med en kurskväll!

Påsken är ju så fantastisk med alla lediga dagar utan en massa måsten. Jag har kommit på ett nytt armband och då bär det ju som bekant iväg med mig! Jag gör inte bara ett utan plötsligt har jag gjort fyra olika! Det var så härligt att lägga ut alla mina trådrullar och kombinera olika färger med varandra, för att välja ut tre att maskinbrodera med. Jag broderade på vadmal från de gamla beredskapsrockarna som jag gjort armband av tidigare. Nästa steg var att välja en knapp som passade bra till. Kul och jag tycker att de blev snygga! Jag ÄLSKAR min symaskin!

Den som spar hen har!

Sonen behövde metervis av tyg till ett byggprojekt i sitt rum, och jag mindes att mamma sagt att hon hade lakansväv, Det visade sig att hon hade 40 meter prima lakansväv från Tuppens väveri i Norrköping! Min mormor hade skrivit prydligt på lappen som satt på: 1962 var det inköpt och kostade 3,91:- metern. Min mormor och morfar hade vid den tiden ett pensionat i Söderhamn, Mårtenssons pensionat, och lakansväven var inköpt till att sy lakan av helt enkelt. Och nu har packen hängt med i 56 år och kom till användning. Idag skulle det kosta 45:- per meter om penningvärdet varit detsamma som 1962, men det gör det inte. Det går att hitta för i stort sett halva det priset. Men bomull är en riktig miljöbov och borde vara dyrare än det är. Nåväl, nu kom ju den gamla bomullsväven till pass så vi slapp köpa ny.

Jag har en liten påse med vackra yllegarn som jag tyvärr inte minns varifrån jag fått. Det är gammalt och ganska skört ullgarn och kan mycket väl vara växtfärgat. Kanske det låg tillsammans med garnet från mormor, men jag tror inte det. Hur som helst är det så vackra färger och jag håller på med en bild där jag broderar med det. Men vadmal är hårt att brodera i så garnet slits mycket och går till slut av eftersom det är så gammalt. Det finns ett bra knep att göra tråd starkare men framför allt så att det glider lättare genom tyget, och det är att gnida det mot bivax. Det är bra att göra när man broderar med lintråd, men det här garnet funkar det inte på. Det är för poröst och ulligt. Jag får ta korta garntåtar att brodera med och ta ny ofta. Då behöver jag inte dra en och samma tråd genom vadmalen så många gånger.

Här är broderiet så här långt.

Åh dessa garner i alla underbara färger!

När jag började brodera för drygt två år sedan använde jag filt av polyester. Jag tänkte inte alls på att det inte var ett naturmaterial – jag bara älskade färgerna, lystern och känslan. Jag köpte tjock filt och sydde glasögonfodral i långa banor som jag gjorde applikationer och broderade på. Här är ett exempel:


Så blev jag varse att det finns naturmaterial som både var vackrare och mer miljöriktigt att använda. Såklart jag ville brodera på ylle! Jag hittade först bara återförsäljare på nätet som sålde hela metrar av ylletyg och blev lite modstulen. Det blev väldigt mycket pengar om jag skulle köpa upp ett lager av flera färger. Jag kom av mig lite. Men så kom jag på det här med de gamla beredskapsrockarna i vadmal, beställde såna och klippte isär dem till vackert gröngrått ylletyg som jag framför allt gjorde armband av. Det var så hårt stampad vadmal att det var lite svårt att brodera på jämfört med filt. (Det var nånstans här jag fick tennisarmbåge!)

Mitt ylle-genombrott kom på Syfestivalen där jag hittade en firma som sålde yllefilt i små lappar för ett par tior styck. En sån lycka! Jag köpte en bunt med olika färger och la firmans namn på minnet. Sedermera upptäckte jag butiken Fingerborg på Åsögatan i Stockholm, och den är bra nära himmelriket om det finns något! Där kan jag köpa kläde i vackra färger i antingen mindre lappar, för att kunna göra applikationer, och i större bitar. kän

Jag började på ny kula med att brodera på ylle för ett par veckor sedan, men kände inte riktigt att det nygamla sättet att göra yllebroderi på passade mig. Alla färger och glittret blev lite mycket. Jag är mer för sammanhållna färger och lägre glamfaktor. Så jag gick tillbaka dit jag började och gjorde som jag tycker är roligast att göra och vackrast att titta på: ylleapplikationer på ylletyg med merceriserad bomullstråd. Merceriserad innebär att den är behandlad så den blir blank och får en underbar lyster. Jag kan använda alla möjliga garn till detta (det gör yllebrodöserna också!) men jag tycker att just det garnet blir så fint. Det är sextrådigt och jag väljer oftast att dela det så jag broderar med ett tre trådar tjockt garn, eller också tvåtrådigt. Jag har massor av nyanser som jag samlat på mig som jag kan frossa i! Garn kan man fynda på Stadsmissionen, Myrorna och andra secondhandbutiker.

Ikväll har jag provat mig fram med olika färger och börjar bli klar med en lapp. Här kommer ett smakprov:

Jag känner en rent fysisk glädje i dessa garner och ylletyg i alla färger! Den glädjen liksom sitter inne i bröstet och uppfyller hela mig! Alla färgkombinationer – åh det är verkligen fantastiskt! Jag har bomullsgarnerna ordnade grovt efter färg, men jag måste nog skaffa bättre förvaring med finare fördelning – jag är ju ändå bibliotekarie! Jag har skissat på ett uppdrag åt sonen som gillar att snickra ihop grejer. En hylla att ställa på skrivbordet – vi får väl se …

 

Lite mer energi till verkstan

Jag har känt mig så himla sugen på att brodera och annat i verkstan. Men jag måste ha orken också. När jag kommer hem från jobbet måste jag vila rent fysiskt genom att lägga mig ett tag. Ibland sover jag också, men senaste veckan har jag oftast enbart vilat i soffan.

Därför såg jag extra mycket fram emot helgen då jag skulle få mer tid. Jag har hunnit en del igår kväll och idag. Jag har gjort nystan av det underbara lingarnet med hjälp av min gamla garnvinda, och kommit igång så smått med tröjan. Men framför allt har jag testat en idé: att brodera pippisar på fodral i ylletyg. Här är de två jag gjort.

 

En härva inombords

Förutom en långpromenad samtalandes med en god vän har dagen varit ovanligt jobbig. Redan tidigt i morse hade jag såna obehagliga krypningar i benen att jag tog den medicin jag brukar ta kl 12 redan före kl 9. Jag stretchade benen, det lindrar lite i alla fall. Jag har också haft ovanligt mycket ångest de senaste dagarna, och idag var inget undantag. Härom morgonen på bussen till jobbet var jag nära att kliva av och vända hemåt. Ångesten överföll mig från ingenstans och jag fick verkligen fokusera alla krafter på att andas och hålla ihop. Jag märkte hur vitt uppspärrade mina ögon var, och hur varje muskel i kroppen spändes. Det klingade av så småningom till hanterbar storlek.

Idag har det tidvis känts som ett trassel av stickigt garn eller krulliga julklappssnören som rasat omkring i kroppen. Ett virrvarr av WED och ångest i ständig rörelse. Det tar så på krafterna, dagen blir en kamp!

Jag har haft extra mycket känningar av WED i fötterna på sista tiden, och försöker lindra genom att gnugga fötterna mot varandra samtidigt som jag spänner dem för att häva känslan lite. Det har fått till följd att jag gnuggat upp ett sår på ena fotens ovansida, så nu försöker jag ta det lite lugnare.

I morgon ska jag till min käre husläkare, och hoppas att vi kan knåpa ihop ett läkarintyg som passerar nålsögat (Försäkringskassans granskning).

På onsdag ska jag ÄNTLIGEN! ta bort gipset på handen hos en arbetsterapeut som ska visa hur jag ska träna handen. Jag har använt den en del de sista dagarna, och det gör lite ont ibland men det är nog för att hela handen stukades ganska rejält samtidigt som ett litet ben bröts. Jag tror inte att jag är helt utan kraft, utan hoppas kunna skriva och brodera ganska snart.

Här är några broderade fodral. Den första gjorde jag till min mamma som älskar linblommor. Den andra använder jag själv till läsglasögonen i väskan. Den tredje har jag gett bort till en kär vän.

 

Kedjetäcket

Nu har jag hunnit prova kedjetäcket i några nätter, och jag tror verkligen att det är något för mig. Det är inte så tungt som det låter med 10 kg. Vikten är spritt över hela täcket. Det är sydda kanaler med kedjor i. Lite krångligt har det varit med handen, så jag tror att det blir ännu bättre när jag tagit bort gipset. Jag har också använt täcket när jag vilat på dagen och tror att det hjälper mig att slappna av och bli lugn.

Som jag skrivit förut så blev jag tydligt piggare för några veckor sedan, i början av oktober.  Det håller i sig, även om det går lite upp och ner. Däremot väntar jag med mitt experiment att jobba lite mer – att i hemlighet prova att gå upp i tid. Det är en intensiv tid på jobbet nu. Väldigt roligt men också krävande. Sjukskrivningen går snart ut  men jag har inget hört från doktorn. Jag får väl kontakta honom själv. Den här gången ska jag försöka att inte stressa upp mig för mycket om det blir krångel med Försäkringskassan, utan tänka att det löser sig.

Här är en tehuva jag gjort, ännu en fågel!