Det är dags!

I morgon bitti är det äntligen dags! Då åker min vän och jag till Fuerteventura i en vecka! Det känns fortfarande overkligt, men väskan ligger där på sängen med sommarkläder i. En varm tröja till kvällarna ligger där också, det ska bli helt sagolikt! Vattenkokaren är med liksom cappuccino-pulvret och tepåsarna. Att ta till i arla morgonstund när jag vaknar tre timmar innan frukosten öppnar. Sittandes på balkongen med utsikt över Atlanten.

Korsord och kortlek. Böcker att skratta gott åt, av Mia Skäringer och Annika Lantz. Anteckningsbok och penna kan komma till användning om andan faller  på. Jag fick sy in favoritsommarbyxorna eftersom jag gått ner i vikt, men det gjorde jag så gärna!

Vi ska inleda veckan med massage på hotellets spa för att sätta den rätta stämningen. Avslappnat och långsamt är ledorden. Det ska bli spännande att se vad som händer med kropp och knopp av en sån här vecka. Vad som händer med min WED-kropp.

Det kanske inte blir något inlägg på bloggen förrän jag kommer hem, men man vet aldrig!

Från 3,2 plusgrader, regn och mörker till 20 grader och sol. Ja tack!

Kedjetäcket

Nu har jag hunnit prova kedjetäcket i några nätter, och jag tror verkligen att det är något för mig. Det är inte så tungt som det låter med 10 kg. Vikten är spritt över hela täcket. Det är sydda kanaler med kedjor i. Lite krångligt har det varit med handen, så jag tror att det blir ännu bättre när jag tagit bort gipset. Jag har också använt täcket när jag vilat på dagen och tror att det hjälper mig att slappna av och bli lugn.

Som jag skrivit förut så blev jag tydligt piggare för några veckor sedan, i början av oktober.  Det håller i sig, även om det går lite upp och ner. Däremot väntar jag med mitt experiment att jobba lite mer – att i hemlighet prova att gå upp i tid. Det är en intensiv tid på jobbet nu. Väldigt roligt men också krävande. Sjukskrivningen går snart ut  men jag har inget hört från doktorn. Jag får väl kontakta honom själv. Den här gången ska jag försöka att inte stressa upp mig för mycket om det blir krångel med Försäkringskassan, utan tänka att det löser sig.

Här är en tehuva jag gjort, ännu en fågel! 

Äntligen yoga!

Medicinska yogan började i förra veckan, men då kunde jag inte delta. Förväntningen på kvällens yogapass var därför stort! Roligt att jag nu också går tillsammans med en nära vän. Passet var skönt men ovant. De rörelser som återkommer i många pass hade jag delvis glömt. Tyvärr hade jag svårt att slappna av i liggande ställning eftersom jag är så spänd i nacke och axlar.

Ett tyg jag ropat in på Tradera – 1950-tal?

Idag skulle jag jobba lite hemma, men också ta kompledigt för förra veckans konferens. Jag hade sett fram emot den här dagen, men den blev inte riktigt som jag tänkt. Av olika anledningar som jag inte rådde över blev den alltför intensiv, så jag känner mig allt annat än utvilad (men det gör jag väl aldrig).

Jag var hos nya doktorn idag också, men det ska jag skriva om i morgon tror jag. Nu hoppas jag på en god natts sömn.

Nästa sista kursdagen

Igår var jag lite besviken på att det blev så pass lite färg på mina tyger, och det sista jag gjorde innan jag gick hem var att göra ett paket av ett av tygerna och proppa det fullt av rostiga metallbitar och växter. Jag knöt ihop det hårt och tänkte att nu, NU! ska det väl bli nåt i alla fall! Så här såg det ut i morse när det legat i badet i en timme igår:

IMG_3408

Och så här blev det när jag packat upp det och tyget torkat:

IMG_3422

IMG_3420

Jag är ganska nöjd och kommer nog att brodera lite på det för att förstärka vissa delar, men se till att inte överarbeta det.

De tre bilderna nedan visar detaljer från det ca 5 cm breda band som jag knöt om paketet med. Fin grå färg och snygga effekter av rosten!

IMG_3415

IMG_3416

IMG_3414

De två bilderna här nedanför är bitar av linne. Den ena har tryck av ett lupinblad, och det andra märken efter snöret jag knutit runt.

IMG_3418

IMG_3419

Vi fick också en bit rundvävt tyg och jag provade att göra som kursledaren Elisabet gjort: knyta om med gummisnoddar på några ställen och sedan färga. Jag la min bit i ett färgbad av gula lökskal, och det fick en fin olivgrön nyans, med vitt mönster där gummisnoddarna suttit. Jag tänker använda det som hårband eller ha det runt halsen.

IMG_3407

Vi gick ut att plocka blad med distinkta och vackra former för att prova ännu en ny metod. Bladen la vi i ett rostbad och därefter på tyg, som vi rullade ihop och kokade i vanligt vatten. Jag tog ett sidentyg och blad av hundkex, och resultatet lägger jag upp i morgon.

IMG_3410

Vi avslutade dagen på ett trevligt sätt. Var och en fick välja ut ett tyg eller papper som vi var nöjda med och som vi visste vad vi skulle använda till. Vi valde också ut något vi var missnöjda med eller åtminstone inte hade en aning om vad vi skulle göra med. Vi presenterade för varandra och tanken var att vi skulle ge varandra idéer och tips.

I morgon är det sista dagen och ska vi inte färga någonting mer, utan arbeta med de tyger och papper vi har färgat under veckan. Det ska bli roligt!

Jag var nog lite tröttare idag än dag två och tre. Jag tog min vanliga paus i vilorummet och åkte hem lite tidigare. En ensam eftermiddag och kväll på hotellet känns bra, och fyra veckors semester kvar när jag kommer hem!

Och jag förstår att intresset för min hotellmatlagning överskuggar allt annat: idag har jag gjort ett nytt försök att få äta fiskgratäng med dillsås, men denna gång med en sort som funkar i mikrovågsugn. Önska mig lycka till, man vet aldrig vad som kan hända …

Långsamheten lov

Tre dagar och tre nätter blev det i paradiset. Kravlösa och långsamma dagar med ro i kroppen. Jag la märke till att jag gick långsammare redan när klev ur båten. Nu försöker jag tänka på att fortsätta så. Min pappa säger att jag alltid gjort saker fort fort fort – han tycker jag ska tagga ner. Och är man frisk så är det väl inget problem att vara snabb, men jag stressar nog upp mig med att ila omkring.

Många gånger är det inget jag behöver tänka på. På jobbet går jag nästan alltid långsamt eftersom benen är lite sega och trötta där, och jag koncentrerar mig mycket på att klara av att jobba. Om jag börjar skynda går hela kroppen i baklås. Jag blir orkeslös i kroppen, yr och tom i skallen.

IMG_3064Den här veckan är en utmaning för mig. Jag tycker att min almanacka ser så fullproppad ut: på onsdag ska jag till doktorn på eftermiddagen och på yoga på kvällen, på torsdag är jag kallad till cellprovtagning och på fredag ska jag klippa mig. Ovanligt många saker som samlats på få dagar, men om jag försöker ta en dag i taget så kommer det nog att gå bra.

På lördag ska vi ha födelsedagslunch för min man också, och det är minutiöst planerat så att det ska bli så lite stress som möjligt. Det mesta av maten är klar långt innan gästerna kommer, vi köper en del färdigt och jag har alltid utvägen att gå och lägga mig om det blir för mycket. Långsamt är ledordet och fokus är inställt på att inte vara duktig utan att vila maximalt för att orka.

Lillsemester!

Jag är så lycklig – i Kristi Himmelsfärdshelgen ska jag följa med min syster och hennes man till deras stuga i Söderhamns skärgård! Jag har skrivit om stugan på ön Bonnorn förut flera gånger, det är verkligen en favoritplats i världen. Vår mormor och morfar köpte stugan när vår mamma var liten så den har liksom alltid funnits.

Där finns varken el, vatten eller avlopp. Vatten tar vi med i dunkar från fastlandet, kylskåpet drivs med batteri och maten lagas på gasspis. Ett rart dass med havsutsikt finns och en vedeldad bastu. När man sitter på bryggan och tittar åt öster ser man en bred horisont mot Finland. Det är en långsam och rofylld tillvaro, och jag ska få åka dit snart!

image

image

Ett gott skratt förlänger … ni vet!

Jag är ovanligt mycket uppbokad den här veckan, och jag har våndats en del över det. Jag har försökt vara strategisk och vila mycket mellan varven (vilket jag i och för sig alltid gör!). Onsdagen har jag redan berättat om. På torsdagen jobbade jag på förmiddagen och på kvällen bemannade jag och min man dotterns ridskolas kafé. Det var riktigt roligt, och kul att göra något sånt tillsammans! Igår fredag hade jag möte hela förmiddagen och var ganska mör när jag åkte hem. På kvällen såg vi den engelska komikern Michael McIntyre inne i stan tillsammans med en vän som bjöd oss. Det var otroligt kul! Jag skrattade så att jag fick ont i käkarna och vid några tillfällen trodde jag verkligen att jag skulle kissa på mig! Så mycket energi det finns i att skratta!

Här är ett långt klipp från Youtube med honom: