En dag med många känslor

Jag har nyss kommit hem från veterinären där vår fina katt Marina fick somna in efter en tids sjukdom, som det brukar heta. Hon har sedan en tid medicinerats morgon och kväll mot epilepsi, men de senaste veckorna har sjukdomen eskalerat. Flera anfall om dagen till slut, och trots höjning av medicindosen blev hon inte bättre. Det var så uppenbart att hon led, och att detta var det enda rätta.

De hade gjort så fint i rummet hos veterinären, med tända ljuslyktor. Hon fick en lugnande spruta och sedan själva avlivningsdosen. Jag blev lite överrumplad av min gråt, och stannade kvar en stund i rummet. Jag pratade med henne: om att hon hittades, kom till katthemmet, att vi förälskade oss i henne på katthemmets hemsida och åkte ända till Norrtälje i halv snöstorm för att hämta henne, att hon varit en mysig knäkatt, en pratig katt som svarat när vi mjauat, matglad och snäll. Sedan sa jag hejdå och åkte hem med tom kattbur. Sorgligt, men ett vuxet beslut som måste fattas.

Den andra starka känslan idag var av motsatt art. Jag hittade MIN KURS: Textila bilder – filt och fibrer med Yvonne Habbe som jag beundrar för hennes vackra bilder! Det angränsar det jag brukar göra när jag broderar på nålfiltad bakgrund. Så otroligt roligt att få gå kurs för henne, och på Sätergläntan i Insjön!

Nu tänker du att har hon inte redan anmält sig till en kurs, den i yllebroderi på Eskilstuna folkhögskola? Ja, jo, det är sant. Jag vill ju gå båda, men man kan inte få allt här i världen har jag hört. Anmälan till den kursen är inte bindande förrän jag tackar ja till platsen när jag får ett definitivt besked om att kursen blir av. Och fram tills dess har jag kanske bearbetat min omgivning så pass att jag kan gå båda … Nej, vad säger jag!! Det blir nog bra med en kurs. Och yllebroderi har jag tänkt göra ändå, och kanske gå en kurs en annan gång.

Det är lite tröttande med såna känslo-berg-och-dal-banor. Livet.

 

 

Utställning i höst


Nu är det äntligen dags att börja förbereda utställningen jag ska ha på Blackebergs bibliotek i september! Det känns fantastiskt roligt och spännande! Jag har fått bilder på hur det ser ut så jag kan börja tänka, men jag ska åka dit också så jag ser ordentligt hur utrymmet är.

Jag kommer att bjuda in till vernissage så vi kanske ses där!

Jag har inte helt säkert bestämt ännu vad jag ska ha med, men funderar på flera teman på olika ställen. Jag håller på att brodera på växt- och skrotfärgat tyg nu, och ramar in dem. Jag tycker väldigt mycket om gamla slitna ramar, och har hittat många på loppis. Men det ska vara en viss sort, de flesta går bort.

Det här med inramning är ett kapitel för sig. Många bilder träder fram bättre med en ram som stramar upp. Eller som ramar in flera bilder som hör ihop, som en kära vän gjorde med tre av mina nålfiltade broderier

Jag har också satt bilder på en baksida, för att hålla ihop och inramning. Här åtta nålfiltade broderier som är delar av en helhet, uppsatta på svart linnetyg uppspänt på en pappskiva.

Men det kan också vara fint utan ram.

Eller så här, broderiet fastsatt på en bit wellpapp.

Små stunder i verkstan igen

Under de veckor som gått sedan jag halkade och bröt handen har jag inte kunnat göra något i verkstan. När jag tog bort gipset för en vecka sedan hade jag så pass ont i handen att jag inte kunde använda den till mycket. Jag skulle visserligen använda den till viss del för att träna upp funktion och styrka igen, men inte så att det gjorde ont. Jag gör framsteg varje dag och nu kan jag nästan böja handleden lika mycket på båda händerna, och smärtan är inte så stor längre.

Korta stunder har jag varit i verkstan de senaste dagarna. Först bara för att röja undan allt jag bara lagt in där, till exempel tyger jag ropat in på Tradera. Men igår lagade jag sonens byxor på symaskinen, och idag har jag också suttit och klurat på en sömnadsdetalj. Det känns roligt, men jag är lite obegripligt trött och håglös på kvällarna nu så jag tar det så smått.

Nu är det bara tre veckor kvar tills vi åker till Kanarieöarna! Det känns fortfarande helt overkligt att det ska bli av – men det ska det!

En julkrans jag nålfiltade förra året.

Broderipepp

Jag hittade fler bilder på broderade små väskor. De två första har blommor av organzatyg som jag klippt och bränt i kanterna över ett ljus så att de liksom krullade upp sig.

Jag blir så glad  av att se det här vackra glada färgerna! Det här ska jag ta upp igen!

Här är två stora tändsticksaskar jag broderat på.

Jag kunde inte låta bli att brodera lite på en filt hos min syster och svåger …

 Ytterligare ett par glasögonfodral. Ett av mina favoritmotiv är fåglar.

Nålfiltad pepp

Jag har nålfiltat en hel del och broderat på. På Syfestivalen för något år sedan köpte jag massor av små buntar med ull i olika färger. Ullen är som en palett med färger som jag kan ”måla” med, nästan som akvarell, och förstärka vissa delar med stygn. Fantastiskt roligt! Här är några exempel.

Kardad ull att nålfilta med i många fina färger!

Min vän Annika har ramat in tre av bilderna jag gjort.

Broscher

Den här bilden ställde jag ut på Klappsalongen på Väsby konsthall förra julen.

  • Den här bilden ställdes också ut på Klappsalongen …

    … liksom den här, där jag även använt björknäver.

    Ägg av ull till påskriset!






Inspiration

Jag följde med en vän på loppis igår och fyndade bland annat en liten bit textil för 5 kronor. Den satte igång min inspiration så det var väl placerade pengar! Idag har jag suttit i verkstan för första gången på nästan en månad och då hade det också gått lång tid sedan gången innan det. Men idag var det alltså dags för inspirationen att infinna sig!

Då, i mitten av maj, nålfiltade jag den största bild jag gett mig på att göra. Idag har jag broderat en del på den, franska knutar och hoppande egna stygn. Här är två detaljbilder.IMG_3228

IMG_3229

IMG_3226

 

 

Jag testade mig fram till ett broderat halsband, som inte är klart. Kanske det blir en brosch istället eller ingenting. Vi får se.

Till vänster på bilden är små bitar av tyget som inspirerade mig.

 

 

Jag gjorde också några halsband med olika kulor. Det enda som behövs är att trä dem på en lädersnodd, men själva grejen här är ju att komponera – att få kulorna i rätt storlek, färg men framför allt i rätt ordning. Guldfärgade träpärlor från ett halsband från Stadsmissionen, ofärgade träpärlor som jag köpt, en vackert blå träpärla från ett gammalt halsband och svarta träpärlor som också kommer från olika loppishalsband som jag återanvänt. Den prickiga pärlan har jag målat vit med blå prickar. Jag tycker mycket om de här tre halsbanden!

IMG_3230

Åter i verkstan

Under ganska lång tid nu har jag inte inte haft vare sig ork eller riktig lust till att sitta i verkstan. Jag har visserligen tänkt på broderi och annat, men har inte kommit längre än så. Idag fick jag ett ryck och påbörjade en större bild med nålfiltad ull och, så småningom, broderier på. Så stor bild har jag inte gjort i den tekniken tidigare, och det ska bli roligt att låta den ta tid! Så här ser den ut just nu.

IMG_3054

Jag tog också fram en bild jag gjorde i början av året, och färdigställde den. Jag är väldigt förtjust i den och nu har den fått en ram också.

IMG_3052

Frågan är bara om den ska hänga på andra ledden? Då blir det mer av ett landskap. Nej, jag tror på den första varianten.

IMG_3053

Jag har målat på mormors gamla vävda lintyg, och därefter lagt på tunna tyger av chiffong och organza, gasbinda och koreanskt grovfibrigt papper som jag broderat på med sytråd.

Det var förra vintern jag började brodera och allt det andra jag gör i min verkstad: smycken, linoleumtryck, kalligrafi och annat. Då var jag sjukskriven på heltid i tre månader och skapandet fick mig att må bättre. Jag är så oerhört tacksam över att jag kom på att sätta igång! Att våga, att tro att jag kunde!

(Om du vill se mer vad jag gjort kan du söka på smycken, broderi, nålfiltning osv i sökfönstret.)

Tinnitus

Jag har börjat inse att den höga och envetna tonen i öronen är tinnitus. Jag hör den inte alls jämt, men mer eller mindre varje dag. Jag googlar och hittar många länkar om stress och tinnitus. I många beskrivs hur spänningar i nacke och axlar kan orsaka tinnitus. Flera behandlingar beskrivs och en av dem är just behandling av muskelspänningar som till exempel massage.

Jag kan ju inte säga att det kändes bra att lägga till ytterligare symptom men det är i alla fall bra att det är något som hänger ihop med utmattningssyndrom. Att det är något jag jobbar på att bli frisk(are) ifrån.

De senaste dagarna har jag inte haft någon riktig ork till broderi. Kanske beror det till en del på att jag inte har något särskilt på gång just nu. Då blir tröskeln extra hög. Annars vet jag ju att jag brukar må bättre av att sätta mig i verkstan. Ibland sätter jag mig där och bara städar upp bland alla grejer som ligger där. Då ser jag också saker jag gjort och blir glad!

Det är en jobbig vecka. Förhöjd ångestnivå, svårt att koncentrera mig, trött och spänd. Och till det en inre kamp om att inte göra saker inför JULEN! I mitt huvud kan jag mycket väl resonera med mig själv om good enough, att resten av familjen också kan fixa (och gör det dessutom!) och att det löser sig. Men en annan del av mitt huvud vill springa på och fixafixafixa. Jag ser med ens alla konstiga ställen som aldrig städas i vanliga fall (gallret under kyl/frys, jag säger bara – det gallret!) men tvingar mig att tänka att det får räcka nu.

Bilderna som jag ställde ut på Klappsalongen har jag hämtat hem nu. Ingenting såldes, men det gällde för det mesta som ställdes ut. Det var inte alls mitt syfte heller, jag tyckte bara att det var en sån häftig känsla att få vara med på utställningen! Nu hänger bilderna hemma istället.

img_1395

img_1394

Medicinsk yoga

Psykologen tipsade mig om medicinsk yoga som är mer fokuserad på andning och avslappning. På gångavstånd hemifrån mig hittade jag ett yogaställe som erbjuder just det, så redan ikväll var jag där för första gången. Det kändes väldigt bra, det här passar mig bra just nu. Jag fick en känsla av att jag tar hand om mig själv när jag var där i den ombonade atmosfären. Det är en fin känsla som jag försöker satsa mer på. Vara snäll mot mig, göra saker som är bra för mig, avstå saker som inte är bra för mig. Säga nej eller rent av strunta i att göra saker rent reflexmässigt. Se om någon annan gör dem, de kanske inte behöver utföras? Förmå mig att be om hjälp, vara besvärlig. Ligga till last, ja det ska jag göra – jag ska ligga till last! Nej, det är ju förskräckligt! Det är ju den känslan jag får från Försäkringskassan redan, att jag ligger dem till last. På Studio Ett idag intervjuades socialförsäkringsministern Annika Strandhäll om att så många läkarintyg får i retur till de sjukskrivande läkarna för komplettering. Allt merarbete för läkarna och Försäkringskassan men framför allt all oro för oss sjukskrivna! Det är ingen framgångsfaktor för tillfrisknande, det kan jag försäkra. Nu pratade ministern om att det är tänkt att läkare och Försäkringskassan ska arbeta tillsammans för allas bästa, att det är där det brister. Till slut klämde de ur henne att regeringen har något på gång kring detta. ”Redan i år?” frågade  journalisten. ”Ja” svarade ministern och journalisten kom helt av sig. Det ska bli intressant att se vad de har tänkt sig för åtgärd.

Inlägget började med yoga, passerade att ta hand om mig själv och slutade på ministernivå – så kan det gå!

Här är två små tovade börsar som två personer ska få i julklapp.

img_1338 img_1337

Fler börser

Jag köper fina tovade börser som redan är färdiga med foder och dragkedja. Sån sömnad är jag nog inget vidare på. Det finns två storlekar och i två färgskalor, en röd och en blå. Här är de senaste jag gjort.

img_1301

Blågrå lång börs med kråkspark och franska knutar i grått lingarn.

img_1300

Rosa liten börs med knypplad spets fastsydd med franska knutar och en slinga kråkspark under.

img_1299

En lång börs med koltrast som applikation i vadmal.

img_1297

Lång röd börs med applikation i vadmal i flera lager med olika stygn: mest kråkspark och franska knutar. (De är nog mina favorittygn!)