Lite orolig

Jag har jobbat hemma idag, så förutsättningarna har varit goda för att orka. Men jag har haft extra mycket känningar av WED/RLS vilket oroar. Så länge det håller sig på en någorlunda jämn nivå känns det ok, men när det plötsligt blir värre så är det svårt att stoppa katastroftankarna. Det är ganska länge sedan jag kände av det i fler delar av kroppen än i underben och fötter. Idag har det varit obehagliga sensationer i vänster hand och i båda benen från höfterna och ner.

Jag var på god väg att ta kvällsdosen av medicinen en och en halv timme för tidigt, men stod ut och väntade tills klockan sju. Det är svårt att avgöra vad som är bäst, och jag vill ju inte riskera att det blev som i förra veckan.

Jag har arbetat i verkstan en del också, och nu är silverringen med plexiglas i färdig. Jag är riktigt nöjd!

Den var svår att fotografera men ni ser ungefär i alla fall. Plexiglaset är ljust blått eller turkost. Den är bara fastlimmad (ett stort NO-NO! på silverkursen!) i den övre delen så att den är lite flexibel när jag sätter på den. Jag ska fortsätta att kombinera plexi och silver!

 

Bra helg

Det blev en bra helg. Jag lyssnade på min dotter och ställde in helgens planer, och lyssnade på min kropp och anpassade mig efter den. Jag har tillbringat en del tid i verkstan, och har bland annat testat plexiglas tillsammans med silver. Jag har alltid varit svag för plexiglas, och gjort en del smycken av det materialet tidigare. Nu sågade jag till en bit och klistrade fast det i silvret. Resultatet kommer jag att lägga upp här när den är klar.

Det har varit en plågsamt varm helg, men nu verkar det bli lite svalare. Det ska bli skönt att kunna vistas utomhus utan att bli alldeles blöt av svett.

Oro och stök

Det känns som att jag redan skrivit allting redan. Allt om oro, bakslag, förhoppningar … Men nu är det dags igen. Min sjukskrivning gick ut igår och min läkare har inte hörts av. Man skulle kunna tänka sig att han skulle ha hört av sig utan påstötning, men han har inte hörts av trots att jag ringde i måndags och lämnade meddelande. Borde inte en psykiater förstå att hans patienter mår bra av den grundläggande tryggheten i att lita på sin doktor? Jag gör inte det.  Inte riktigt. Borde jag be att få en annan läkare? Jag ska till fysioterapeuten på måndag – jag skulle kunna fråga henne om hon känner till honom. Om hon kan råda mig. Jag skrev för någon vecka sedan att jag skulle försöka att inte stressa upp mig över sjukskrivningen och Försäkringskassan den här gången, men jag gör visst det ändå.

Idag har jag och barnen varit hemma och min man jobbat. Dottern och jag skulle spela yatzy när sonen kom på att jag lovat hjälpa honom att baka matbröd för att överraska pappa. En bagatell? Inte i vår familj, och inte för mig. Jag fick gå och lägga mig under kedjetäcket i trekvart och vila. Jag bad dottern att lägga sig bakom mig och hålla om med både armar och ben för extra tyngd. Den gamla Hopplösheten tyngde också, om än inte lika skönt. Kommer jag någonsin bli frisk? (Hört den förut?)

De här ringarna med stomme av gummi var något av det första jag gjorde. Två med ring av plexiglas, ett material jag är väldigt förtjust i. Längst ner några av de halsband jag gjort i samma material.