Tryck

Nu ikväll mår jag ganska bra. I synnerhet i jämförelse med tidigare idag då jag hade en lågintensiv ångest i flera timmar. Tunga tankar som krävde en del självövervinnelse. RLS/WED har varit lite mänskligare idag i alla fall.

Men jag fick lite sug efter verkstan till slut, och den där känslan av att VILJA göra något är oerhört viktig. Att inte tycka att allt är mer eller mindre likgiltigt. Depressionens mörka mörka sida, som kräver och kväver. Ibland drar skapandet i verkstan upp mig, men en del dagar räcker ingenting.

Idag har jag i alla fall testat ett nytt linoleumtryck som jag påbörjade i somras, och gjorde klar tidigare i veckan. Jag blev riktigt nöjd med min fisk!

Jag har flera svarta anteckningsböcker som jag tänkt trycka på, och då behöver jag vit färg. Efter idogt letande hittade jag till slut en slatt, och det räckte till ett tryck.

Jag fick lite mer energi på kvällen och rotade runt bland sånt jag gjort för att välja ut vad jag ska ha med på julmarknaden. Jag har inga illusioner om att sälja så mycket men vill försöka få till ett snyggt bord med lagom mycket saker.

Jag har gjort så himla många mycket saker med olika material och tekniker, mycket bara för att jag kunde och ville testa. Inte konstigt att jag fick tennisarmbåge! Här är rosor av filt som flöt upp idag:

 

Utställningen är på plats!

I morse åkte jag med två stora kassar med mina bilder till Blackebergs bibliotek, där jag gjorde i ordning utställningen. De flesta av dem är vända utåt i skyltfönstret men det finns även bilder vända inåt rummet. I skyltskåpet la jag bilder som det inte är självklart vad som är upp och ner på. De kan då ses från båda hållen.

Supersnälla Eva på biblioteket ordnade med en fin affisch och plastade in min prislista. Jag fick också lägga dit mina visitkort med länk till hemsidan piaborrman.se.

Här är några bilder tagna utifrån så att torget speglas, men lite syns i alla fall. Jag ska ta bättre bilder på söndag.

Behöver jag säga att det känns fantastiskt och spännande!?

Och annons i lokaltidningen!

Puh!

Sådärja, nu är alla bilder till utställningen klara. De har en upphängningsanordning på baksidan och är signerade. En prislista är fortfarande i funderingsfasen. Det är ju så gruvligt svårt att ta betalt för det man gör, i synnerhet när man är en hobbyhantverkare. Samtidigt som jag ändå vill ha en rejäl slant om nu någon är intresserad. Annars kan det vara. En vän som gör vackra trasmattor sa att antingen får folk betala ett bra pris eller så skänker hon bort dem. Det är någon slags självrespekt.

Här är alla bilderna!

Återigen: varmt välkomna till utställningen på Blackebergs bibliotek! Den går även att se när biblioteket är stängt eftersom den är i det belysta skyltfönstret.

Slappar och tänker

De två första veckorna på min semester blev ganska intensiva då jag var på resande fot. Nu känns det väldigt skönt att inte ha så mycket inplanerat utan hinna slappa ordentligt.

Rätt som jag slappar så tänker jag lite också. Till exempel på min kommande utställning på Blackebergs bibliotek, det är inte långt kvar nu! Bara fem veckor tills jag ska hänga den, och söndag 2 september kl 13 är det vernissage! Jag ska ta med de två filtade bilderna jag gjorde på kursen som liksom hänger ihop, men jag har inte bestämt mig ännu om de ska sitta tillsammans eller om jag ska montera dem var för sig. Kanske jag hinner göra något nytt i den här tekniken också.

Jag har också tänkt en del på betydelsen av händerna. När jag jobbar med handarbete av olika slag så är det ju händerna som utför arbetet som hjärnan tänker ut. Men mycket av det kommer till i händerna, eller åtminstone i kroppen snarare än i hjärnan. Att arbeta med våt ull är så sinnligt – det både doftar gott, ser vackert ut och känns underbart under händerna! Det finns också en långsamhet i arbetet som är vilsam.

Det finns forskning som visar att vi minns bättre det vi skrivit för hand än det vi skrivit på tangentbord. Det är inte alls överraskande tycker jag, och även om jag känner mig lockad av att ha alla dokument i datorn på jobbet så antecknar jag det mesta för hand ändå. Jag har ibland tänkt att enbart använda till exempel min iPad för anteckningar men nu ska jag hålla fast vid anteckningar på papper. Jag tror till och med att jag ska återvända till papperskalender. Jag har sparat alla mina papperskalendrar eftersom de är en slags dagbok. Sedan några år tillbaka har jag kalendern i datorn och telefonen, men allt det försvann vid en verksamhetsövergång! Jag har en så fin filofax-pärm så kanske det blir en sån kalender igen!

Lustigt nog, men inte så förvånande egentligen, har den ett mönster som jag återkommit till i broderierna!

Nej, nu ska jag ta och vila mig i form för att laga middag. Den består bland annat av den första skörden egen potatis – upptagen med HÄNDERNA förstås!

Sy på papper

Jag har provat mig fram med att sy med symaskin på papper. Jag använder dels styvt akvarellpapper med lite grövre struktur och dels fina papper jag köpte i Seoul i Sydkorea för en del år sedan. De senare är oftast tunna och några har inpressade växter. Till detta har jag fogat mindre bitar av linnetyg på några, och på en del andra har jag sytt fast torkat lin som jag har sedan många år. Det blir ganska dekorativt mot en svart bakgrund tycker jag.



Samhörighet


Jag ska försöka beskriva känslan jag hade i helgen, och som fortfarande finns i mig. Det är en känsla av samhörighet, av att självklart vara en del av någonting, höra till. Det jag känner detta inför är mötet med mina släktingar på min pappas sida som jag träffade i samband med min kusins bröllop i lördags. Släktingar som jag inte träffar så ofta. Men vi hade så himla roligt tillsammans och det kändes inte som om att vi träffas sällan. Det fanns en självklarhet och jag fylldes verkligen bokstavligen av energi!

Nästa morgon hade jag bestämt träff med min pappas kusin som jag aldrig träffat. Vi har fått kontakt via min blogg som hon hittade genom en av mina kusiner – är det inte fantastiskt! Vi åt frukost tillsammans på mitt hotell och fann varandra direkt – ännu en lycka! Nu har jag planer på en rundresa i Jämtland nästa somnar, om jag orkar förstås. Men tanken fyller mig med glädje och energi, och man kan väl få drömma?

Gratulationskortet till brudparet, ett nytt lineoleumtryckmönster jag gjort.

Växtfärgningsdag i fint sällskap

Tidigare i sommar bestämde min vän Å och jag att vi skulle växtfärga tillsammans någon gång. Hon har aldrig gjort det men blev intresserad när jag berättade om min kurs. Igår var det dags. Jag hade planerat och riggat så mycket att min man skrattade åt mig. Han vet att jag drömmer om att hålla workshops och kurser någon gång i framtiden när orken tillåter! Bänken i tvättstugan var röjd, och jag hade lagt på den knallröda vaxduk jag köpt för att skydda träbänken mot rostvatten – där finns några svarta fläckar redan.

Vi hade en väldigt trevlig dag, men jag lärde mig att nästa gång ska vi nöja oss med en omgång växtfärgningsbad. Jag blev väldigt trött och fick lägga mig att vila mitt i alltihop.

Tre kastruller med växtbad blev det: en med renfana, en med älggräs och en liten kastrull med lav. Vi började med att gå ut och plocka vackra löv som vi la i rostvatten. Jag visade några olika sätt att göra paket att lägga i färgbaden, men sa också att jag är nybörjare och vågar inte lova bra resultat. Jag har inte gjort så mycket tryck med löv hemma, och inte färgat papper alls sedan kursen. Men nu gjorde vi det och resultatet blev över förväntan – jättekul!

Sista omgången – den vi borde ha hoppat över – körde vi bara en kastrull som vi la skal av gul lök och rallarros i. Det var i det badet vi färgade papper.

Här är några detaljbilder från dagens färgning:




Tredje dagen på kurs

Idag fanns inget materialpaket på bordet när vi kom, utan vi fortsatte med allt vi redan fått. Men allra först vecklade vi upp paketen med sidentyg som vi la i ångbad igår innan vi gick hem. De flesta av oss blev nog ganska snopna och besvikna för det blev inte mycket avtryck av bladen (från rosenbuske i mitt fall) på tyget.

IMG_3373

Men jag knölade ihop sidenet och la ner det i ett bad med skal av gul lök, och då fick det en fin brun färg med mönster efter alla vecken! Bilden återger inte riktigt lystern i färgen.

IMG_3379

Vi ägnade dagen åt att göra paket med tyg, papper, växter och skrot som vi sedan la i olika växtfärgningsbad. Vi hade björklöv i ett bad där vi inte la ner paket med skrot i, älggräs i ett bad där vi tog med skrot och skal av gul lök i ett tredje. Järnet från skrotet gör att färgen fäster bättre, det betar tyget. Det går även att göra efteråt.

På bilden nedan syns högar av älggräs, björklöv, hasselblad och ormbunkar som vi använde idag. I den lilla påsen finns johannesört vars gula knoppar ger röd färg på tyget.

IMG_3361

Här är några av paketen innan de hamnar i badet. Pinnarna är för stadga och för att hålla ihop paketen, liksom klämmorna, snörena och gummisnoddarna. Knapparna har vi för att skilja paketen åt, alla kursdeltagarna har olika knappar.
IMG_3375

Och så ner i vattenbadet! Här är det björklöv.

IMG_3374

Efter ungefär en timme tog vi upp paketen och la dem på marken utomhus för att svalna, innan vi kunde packa upp dem – ett spännande sanningens ögonblick: blev det nåt? Det gula paketet längst ner till höger är handgjort papper som jag försökte färga. Det blev väl så där, men jag får se i morgon när det torkat. Jag tror nog de kan fungera till att göra gratulationskort av.

IMG_3377

Här är detaljer från ett annat papper som jag fick till lite bättre. Här syns löven från ormbunke och hassel riktigt bra.

IMG_3384

IMG_3385

Vi färgade ullgarn också, men det hänger på tork nu.

Så här ser mina händer ut efter tre dagars färgning!

IMG_3387

Ikväll ska jag inte ge mig på några matlagningsexperiment, utan ska ut och äta tillsammans med en god vän som bor här i Eskilstuna. Det ska bli väldigt trevligt!

Andra kursdagen blev rostig!

Så här såg det ut när vi kom i morse – alla hade fått ett fint paket med vita tyger i olika material: bomull, linne och siden av olika slag.

IMG_3325

Men först tittade vi på hur de papper och ylleremsor vi färgade igår hade blivit när de torkat. Det var blandade resultat, och bäst blev det när man tittade på en del i taget.

Här är en bit papper. Det rutiga mönstret är av en bit galler från en engångsgrill! Den högra delen är en bit lökskal med en järnpinne från en trasig vävsked (från en vävstol). Det vita partiet kommer sig av att där trängde ingen färg in, som en ofrivillig utsparning.

IMG_3344

Här syns bladet tydligt, och järnbitarna i bakgrunden.

IMG_3346

Här är de två remsorna av ylle som jag lindrade in pappret i innan de gick ner i färgbaden. De blev väldigt olika, delvis beroende på att de legat i olika färgbad men också på hur hårt jag lindat och vilka växter och skrot jag lagt närmast dem.

IMG_3352

Här är en detalj från den nedre:

IMG_3354

Resten av förmiddagen ägnade vi åt att färga vitt bomullstyg med skrot. Vi doppade tygbitarna i en lösning av ättika och vatten, och kastade oss sedan över alla rostiga grejer kursledaren hade med sig. Allt från små spikar till stora delar av en gammal grill! Vi lindade tyget runt skrotet, la det ovanpå med en tyngd över eller försökte på andra sätt få tyg och rost att ligga tätt intill så att skrotet skulle färga av sig på tyget. Vi höll till ute på en innergård och det var skönt att få frisk luft – kurslokalen är varm och lite kvav.

Efter lunchen gick de som inte hade blad kvar ut och plockade igen. Jag hade inte kunnat låta bli att plocka på morgonen, på väg till bussen, och hade så jag klarade mig. Nu skulle vi ta ett av sidentygerna och lägga blad på halva tyget, därefter vika över så det blev dubbelt, och så rulla tyget runt en rundstav och knyta fast. Hela härligheten skulle sedan ligga i vattenångan från en jättekastrull med kokande vatten. Resultatet får vi se i morgon! Jag gissar att det blir svaga gulgröna skuggor av bladen och att tyget fortfarande är vitt. Det var ingen färg i vattnet den här gången.

IMG_3350

Efter kursen var jag inte lika trött idag som igår. Jag hade vilat ordentligt två gånger under dagen och fått tillgång till ett fint vilrum. Jag och en kurskamrat hade pratat om att åka till ReTuna som är en återbruksgalleria lite utanför Eskilstuna. Vi hade tur och fick skjuts både dit och tillbaka till stan av en annan kurskamrat. Det var roligt att se. ReTuna ligger strax intill återvinningsanläggningen, och de prylar som anses kunna få ett nytt liv tas om hand. Lagas, målas, fixas och säljs igen. Genialt! Jag hittade några enstaka smågrejer bara. Bland annat två ljuslyktor att hänga på vår uteplats.

Jag hade sett fram emot att äta fiskgratäng och köpte med mig en till hotellet. Men mina matöventyr var inte över: gratängen låg i en aluminiumform och skulle värmas i vanlig ugn! Jag överlade med mig själv: skulle jag orka gå till en mataffär och köpa något annat eller skulle jag testa att värma den i mikron? Jag valde det senare men frågan var hur – jag hade ju ingen tallrik och aluminiumformen kunde jag inte ha i mikron. Smått desperat tänkte jag att jag skulle lägga fiskgratängen direkt på den snurrande glastallriken i mikron, men den tanken övergav jag snabbt. Jag hittade en hög assietter och nu fick det bära eller brista. Åtta minuter senare öppnade jag mikron och fann potatismos som runnit över kanten och även smetat ner plastkåpan man har över maten. Under hela härligheten låg ett iskallt fiskblock. Jag tog helt resolut och kastade fisken, och åt upp det goda potatismoset med dillsåsen – mycket gott men kanske inte riktigt en fullgod middag. Nåväl, ackompanjerad av lite kanelknäcke, små tomater och Dajm får det duga, och jag klarar mig förhoppningsvis ända tills frukosten i morgon.

PS. I jakt på buss hem till hotellet sprang jag på Myrorna där jag köpte mitt första växtfärgningsverktyg: en tång att plocka upp saker ur de varma vattenbaden med för 10:-.

Äntligen kurs!

Jag sov över hos min mamma på söder i natt, så att jag skulle ha nära till tåget till Eskilstuna i morse. En av strategierna för att få orken att hålla för att gå på kurs. Vi är ett femtontal kvinnor som går kursen för textilaren Elisabet Jansson, kolla gärna in hennes blogg https://textilainslag.wordpress.com

Det kändes direkt att det är en väldigt trevlig kurs och jag känner mig så hemma bland dem! Liksom för mig är det inte enbart broderi de är intresserade av utan allt möjligt runtomkring: återbruk, redesign, olika materials möjligheter och det fria nyfikna skapandet. ”Kan jag göra så här?” frågar vi kursledaren Elisabet. ”Prova” svarar hon lugnt. Alltid blir det ju något!

När vi kom in i kurssalen i morse hade alla varsina platser med material vackert uppdukat:

IMG_3308

Det var akvarellpapper av olika storlekar och tjocklekar, ylletyg i breda remsor, en påse med garn av olika material och en ask klämmor. Så spännande!

Men vi började med att gå ut och plocka vackra blad i närområdet. Och även om jag tycker mycket om blommor och tycker att jag ser dem så fick vi nog allihop en ny blick på olika blommors blad och deras form. Här är påsen med min skörd:

IMG_3309

Väl tillbaka igen tog vi de vykortsstora pappersarken och satte igång. Elisabet hade med sig en massa järnskrot som vi också skulle använda:

IMG_3310

Vi la växterna och skrotbitar mellan pappersarken tills det blev en bunt med tio ark papper. Därpå virade vi in alltsammans i en bit ylletyg, och mellan tyg och papper la vi också växter och skrot efter eget skön. Sedan virade vi bomullssnöre runt bunten och knöt fast. Nu var det äntligen dags att doppa allt i färgbad!

Elisabet hade redan kokat ihop tre olika färgbad: ett med älggräs, ett med lupinblad och rödlöksskal, och ett med skal av gul lök. Vi fördelade oss på de tre kastrullerna, och jag la mitt paket i älggräsvattnet. Dags att gå på lunch, och sen var äntligen stunden kommen då vi skulle få se vår första skapelse!

Så här såg mitt respektive alla paketen ut när de kom upp ur färgbaden:

IMG_3312IMG_3321

De skiljer sig en hel del åt i färg beroende på vilka växter som de kokat med. Elisabet berättade att det blir främst grönt/gult/brunt. Andra färger är svåra att få tag på växter till att färga med, eller också sitter de väldigt dåligt över tid. Till exempel blåbär och rödbetor, som man kan bli alldeles förtvivlad när man får på kläderna, går inte att färga med enär färgen försvinner väldigt snabbt.

Nåväl, nu var nyfikenheten stor: hur blev det då? Så här såg mina kort ut när de fortfarande var blöta:

IMG_3314

Och ylletyget blev så här:

IMG_3316

Det ska bli väldigt intressant att se hur pappren och tyget ser ut i morgon när det har torkat! Vi gjorde också flera varianter med ungefär samma teknik, men de låg i badet när jag tog bussen till mitt lilla hotell Lilla Hotellet.

Och nej, jag orkade inte hela dagen. Jag låg och vilade i omgångar i en soffa, och i morgon ska jag få tillgång till ett vilrum. Ännu en av mina strategier. Kanske blir jag inte lika trött i morgon nu när jag inte behöver resa och är bekant med gruppen. Det är nog mer spänning än man föreställer sig med ny miljö och ny grupp människor, och dessutom ska man hänga med när kursledaren instruerar.

Jag hade tänkt promenera hem till hotellet men det var inte att tänka på. Jag vinglade nästan av trötthet, och fick hjälp att hitta en buss. Jag köpte en djupfryst lasagne till middag, eftersom jag visste att det skulle finnas microvågsugn på hotellet. Däremot hade jag inte tänkt på att ta med mig bestick, så jag rev sönder en kartong som det legat tomater i och slevade i mig middagen med den! Inte riktigt elegant, men vad göra?