Lugn

I fredags eftermiddag åkte jag och T till hennes stuga i Roslagen. Hon håller fortfarande på att flytta in i stugan, och vi ägnade en del tid åt att packa upp och fundera på var saker och möbler ska vara. Jag kände mig hyfsat pigg ända fram tills mitt på dagen igår, men då dippade jag. Jag har mest legat och löst korsord eller sovit. Pratat mycket, ätit god mat och så myst med hennes lurviga hundar. Inga måsten, inga krav, inga önskemål. Så befriande skönt.

Just nu är T och hundarna på långpromenad och jag sitter på verandan i solen. Jag hade hoppats orka gå med, och skulle velat ta höstbilder att lägga upp här, men det finns ingen ork i kroppen.
På vägen hit åkte vi igenom odlingslandskap och skogar i Uppland, och det var så fantastiskt vackert med alla höstfärger! Tänk att man slås av det varje år, och det är ju tur att man inte blir blasé på det vackra och på årstidsväxlingarna.
De ljud som hörs just nu är några enstaka fåglar, en gnällig mamma med gnälligt barn hos grannarna, en sågmaskin (?) i fjärran och trädens sus. Inga bilar, inget bakgrundssus från motorvägen. Bara ljud som var för sig går att urskilja. Nu gick gnällspikarna inomhus och sågen har tystnat. Vinden friskar i och de kvarvarande asplöven darrar högljutt. En bildörr stängs, motorn går igång och bilen försvinner iväg. En fluga viner förbi. Ett sällsamt fågelläte som jag inte känner igen.
Jag ska göra mig en kopp kaffe.
Här en bild från förra helgen.