Yoga igen

Det är ett bra tag sedan jag gick på yoga senast, men nu har jag anmält mig till den här terminen. Jag missade första passet men igår var jag där. Det kändes väldigt bra, även om tiden är i lite senaste laget för mig – kl 20 – 21.15. Jag somnade mycket riktigt några gånger, men genom att titta istället för att blunda när jag låg ner kunde jag hålla mig vaken hyfsat bra i alla fall!

Yogaledaren sa att det här passet kommer att fokusera på styrka och energi,  och det kan jag behöva några ton av. Hon bad oss reflektera tyst för oss själva vad vi lägger i de orden. Styrka har jag skrivit om flera gånger här på bloggen, att jag är stark. Men jag är samtidigt skör, känslig och utmattad. Styrka behöver inte innebära att vara på topp jämnt, utan om att ha en stark grundkapacitet. Det har jag. Energi däremot är något annat. Det är något som måste fyllas på regelbundet för att man ska orka. När min energi nästan enbart knapras på och påfyllningen inte räcker, då fungerar jag inte oavsett styrkan.

Idag la jag mig och gjorde yogisk andning på eftermiddagen. Efter en stund hände något märkligt och härligt. Från en sekund till en annan blev det tyst i mitt huvud! Där är nästan jämt liksom ett brus och ibland ett högt tjut, som jag knappt tänker på. Men nu blev det alltså tyst! Så skönt!

Nu ser jag fram emot helgen i min nära vän T:s stuga. Långt ute på landet med blåbärsskogen bakom knuten. Inga krav, bara vara.

Lite hängig

Jag känner mig fortfarande tröttare än vanligt (vad nu det är!) och lite hängig. Har inte riktigt haft ork till någonting, och bara suttit kortare stunder i verkstan. Jag ägnar mig mycket åt att lägga patienser på telefonen, och ett spel där man ska lägga tio i rad. Det är någonting lugnande med det hela, och jag tycker om när det liksom går ihop på ett snyggt sätt. Något för en psykolog att sätta tänderna i!

Någon kanske undrar om hur det ligger till med broderiet nuförtiden? Jodå, jag har ett yllebroderi på gång, även om det går långsamt. Jag fick frågan häromdagen om vilken av de olika tekniker jag håller på med som jag gillar mest. Det är tveklöst broderiet, även om silversmidet känns väldigt roligt också. Men broderiet kommer jag nog att över tid ägna mig mest åt. Där finns en möjlighet till kreativitet som känns mer gränslös än med silvret. Och så är det alla färgerna som jag älskar, och det taktila i textilierna.

Kärleksörten blommar för fullt

Jag åkte för att ta blodprover i morse, men när jag kom dit visade det sig att jag skulle vara fastande, och det hade jag glömt bort. Jag får åka dit i morgon bitti igen.

Idag var det plötslig betydligt kallare ute, och jag njuter av att inte svettas. Jag hade jacka på mig och strumpor i skorna, och det var längesedan.

Jobbar halvtid på konferens – igen

För vilken gång i ordningen är jag på konferens och är sjukskriven på halvtid? Jag har verkligen rutin på det. Den här gången har jag bett om ett rum i anslutning till konferensen så att jag enkelt kan gå undan kortare och längre stunder.

Måltiderna är tuffa. Det är så högljutt omkring mig att hjärnan blir överkokt! Jag äter upp och går sedan och vilar. Kvällsaktiviteterna är bara att glömma. Men jag är glad att det funkar att göra så här. Annars hade jag inte kunnat följa med alls.

Jag skulle egentligen gå på en 50-årsfest på lördag som jag verkligen sett fram emot. Men jag inser att det är helt orealistiskt. Det finns inte på kartan att jag skulle orka med en fest, i synnerhet efter den här konferensen. Så trist.

Det är så vackert här, och vädret kunde inte vara bättre. Vi är på Högbo bruk i närheten av Sandviken i Gästrikland. Hit skulle jag gärna komma tillbaka någon gång.

Någorlunda utvilad

Helgen har bjudit på både stressande inslag och vila, men summa summarum så här på söndagskvällen känner jag mig ganska utvilad och redo för en ny arbetsvecka. Det är dags för en årlig jobbkonferens i tre dagar i slutet av veckan, men jag har rutin på att jobba halvtid på konferenser så det ska nog gå bra.

Jag har gjort färdigt ett halsband som jag påbörjade på kursen, och har också gjort ett med ringar. Jag trodde att det skulle vara svårare att löda ihop ringarna än det var, men det gick ganska bra. Och jag kunde löda fast silverkedjan också – det blev snyggt,

 

Jag har uppdaterat min hemsida piaborrman.se med silversmycken och broderier. Jag gjorde hemsidan när jag jobbade heltid, och vågar nästan inte ha den nu när jag är deltids sjukskriven. Men jag gör ju inte mer än jag orkar, och det är ett sätt för mig att stressa ner och må bra. Det lilla jag får in går till nytt material. Så jag vågade mig på att göra reklam för hemsidan idag – kika gärna in där!

Tröttheten tröttheten

Jag har jobbat hemma idag och ska göra det i morgon också. Som tur är har jag arbete som lämpar sig bra för det. Jag är så trött.

Igår gick jag hem som vanligt mitt på dagen, men var ovanligt trött. Jag funderade på att gå hem till min mamma och vila innan jag åkte hem. Det kändes nästan oöverstigligt att sätta mig på pendeln. Men jag åkte hem i alla fall och gick direkt och la mig att sova. Vår katt Frasse satt bredvid sängen och jamade en stund. Han tittade uppfordrande på mig: ”jag är hungrig!” Men till slut gav han upp och la sig bredvid mig och så somnade vi.

Resten av kvällen tillbringade jag liggandes i soffan, och jag bestämde mig alltså för att jobba hemma idag. När jag äntligen satt mig i verkstan en stund blev det ”brandkårsutryckning” i familjen och ändrade planer. Nu när allt lagt sig är orken helt borta.

Lite orolig

Jag har jobbat hemma idag, så förutsättningarna har varit goda för att orka. Men jag har haft extra mycket känningar av WED/RLS vilket oroar. Så länge det håller sig på en någorlunda jämn nivå känns det ok, men när det plötsligt blir värre så är det svårt att stoppa katastroftankarna. Det är ganska länge sedan jag kände av det i fler delar av kroppen än i underben och fötter. Idag har det varit obehagliga sensationer i vänster hand och i båda benen från höfterna och ner.

Jag var på god väg att ta kvällsdosen av medicinen en och en halv timme för tidigt, men stod ut och väntade tills klockan sju. Det är svårt att avgöra vad som är bäst, och jag vill ju inte riskera att det blev som i förra veckan.

Jag har arbetat i verkstan en del också, och nu är silverringen med plexiglas i färdig. Jag är riktigt nöjd!

Den var svår att fotografera men ni ser ungefär i alla fall. Plexiglaset är ljust blått eller turkost. Den är bara fastlimmad (ett stort NO-NO! på silverkursen!) i den övre delen så att den är lite flexibel när jag sätter på den. Jag ska fortsätta att kombinera plexi och silver!

 

Bra helg

Det blev en bra helg. Jag lyssnade på min dotter och ställde in helgens planer, och lyssnade på min kropp och anpassade mig efter den. Jag har tillbringat en del tid i verkstan, och har bland annat testat plexiglas tillsammans med silver. Jag har alltid varit svag för plexiglas, och gjort en del smycken av det materialet tidigare. Nu sågade jag till en bit och klistrade fast det i silvret. Resultatet kommer jag att lägga upp här när den är klar.

Det har varit en plågsamt varm helg, men nu verkar det bli lite svalare. Det ska bli skönt att kunna vistas utomhus utan att bli alldeles blöt av svett.

Vilar

Igår var jag på återbesök hos psykiatern för att följa upp hur jag mår och hur medicinen funkar. Jag sa till henne att de allra svartaste tankarna är mer sällsynta nu än innan jag bytte medicin till Venlafaxin. Det är väldigt skönt. Tankarna om meningslöshet och hopplöshet är alltför tunga. Winston Churchill kallade dem Den svarta hunden.

Däremot har jag haft mycket ångest i sommar men de senaste veckorna har det lättat. Kanske att den här medicinen är snäppet bättre ändå. Jag hoppas att det håller i sig.

Tack och lov så var den galna natten med WED/RLS en engångsföreteelse! Jag var ganska orolig kvällen därpå, men det gick bra att sova.

Tröttheten den här veckan är värre än vanligt, och jag jobbar hemifrån onsdag, torsdag och fredag. Det är ju fantastiskt att jag kan det! Jag hade planer för helgen som jag ställer in – det är vila som gäller.

En vidrig natt!

På kvällarna tar jag medicin i två omgångar. Vid 19-snåret tar jag en kapsel Gabapentin och en tablett Sifrol mot WED/RLS. Klockan 20.30 tar jag tre tabletter Mirtazapin och en Oxascand mot depression och oro. De ligger alla i samma fack i min dosett. Igår kväll när jag skulle ta de sista tabletterna såg jag att Sifrol låg kvar i dosetten. Jag blev osäker på om jag tagit den tillsammans med Gabapentin när jag skulle – att det alltså av misstag hade legat två tabletter i dosetten – eller om jag glömt att ta den. Eftersom jag inte vill riskera att ta för mycket medicin bestämde jag mig för att jag redan hade tagit tabletten och lät bli att ta den. Något jag fick ångra bittert.

Jag blev alltmer rastlös i benen ju längre kvällen led, och försökte stretcha och spänna musklerna för att häva eländet. Ryckningarna kom allt tätare, och jag tänkte att jag måste ha glömt tabletten ändå så jag tog den sent på kvällen. Jag gick och la mig men kunde omöjligt ligga stilla. Jag slumrade till emellanåt tack vare de andra medicinerna, men vaknade hela tiden av ryckningar och starka obehagskänslor i benen. Jag kunde inte vara stilla, och till slut gick jag upp. Jag höll på att bli tokig! Jag gick omkring lite och kände att det lugnande ner sig lite. Efter ett tag la jag mig i soffan och kunde somna. På morgonkvisten vaknade jag, och gick och la mig i sängen igen. Tur att jag ska jobba hemma och kan sova ut tills jag vaknar av mig själv!

Det var länge sedan jag hade så stark känning av WED/RLS. Jag blev verkligen påmind om vilket helvete det är! Och tacksam över medicinen.

Ännu en silverring

Varmt!

Jag har aldrig varit frusen av mig och nu i min aktningsvärda ålder mitt i klimakteriet så är jag en glödande kamin! Alltså denna värme som alla är så glada åt – måtte den ta slut snart! Om man fryser kan man sätta på sig ylleunderställ och pälsmössa, men man kan ju inte mer än att klä av sig när man svettas! Tack och lov har vi ett förhållandevis svalt hus och på jobbet är det riktigt skönt (det vill säga: många klagar på att det är för kallt!).

Jag är nästan ständigt blöt i nacken, på överläppen och hakan. Dessutom så där klädsamt rödflammig i ansiktet! Jag har fått en slags eksem eller blemmor av värmen runt munnen och näsan. Jag tror i alla fall att de beror på värmen – de är som allra vackrast lysande röda när jag är som varmast. Jag har fläktar som jag flyttar runt i huset, och svalkar mig med en blöt trasa.

Jag har också varit väldigt trött de senaste dagarna. Idag sov jag på eftermiddagen. I morgon ska jag jobba hemma och det känns nästan nödvändigt.

Min maskinpark har nu kompletterats med en trumlare som polerar silvret. Jag invigde den igår med strålande (!) resultat. Här är några örhängen jag gjort. Själva rundlarna stansade jag ut på silversmideskursen eftersom jag visste att jag inte skulle skaffa en sådan utrusning i förstone. De första har jag sågat mönster på, och i de nedersta har jag borrat lite random hål med min Dremel.